Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Wismar. Bilder från en svensk besittning. Af Nils Erdmann. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WISMAR.
479
de staden jämte amtet Neukloster,
skyddades med ett starkt torn — allt under
den svenska tiden. Men ären 1711 —16
återkommo danskarna icke mindre än
fyra gånger, 1715 jämte ryssar och tyskar.
Staden eröfrades, fästningen förstördes,
och 1720 blefvo de sista utanverken
raserade. Ater svenskt, måste Wismar
under sjuåriga kriget erlägga en dryg
gärd till Preussen. Och äfven efter 1803
var det, åtminstone till 1813, utsatt för
nya belägringar.
Efter sin återförening med
Mecklenburg har Wismar långsamt men säkert
gått framåt. Dess historia under
nittonde seklet är den fredliga utvecklingens
historia, och i de gamla intressanta
gaf-velhusen har man för länge sedan glömt
fejderna före 1870.
Från den tiden äro minnena
fortfarande nya. Här, som i Tysklands öfriga
städer, läser man på särskilda monument
de fallnes och sårades namn. Det är
en evig erinran om kriget. Och vid
högvakten snedt emot rådhuset gör
stadens värnepliktiga ungdom tjänst.
Och dock är det intet
soldatregemente. Wismar, som åtnjuter ett slags
själfstyrelse, har egen regering, dess se-
nat. Af de två borgmästarna är en
rättslärd, af de 6 senatorerna äro tre
jurister. Vid deras sida står ett
»Bürger-ausschuss» af 48 representanter,
motsvarande våra stadsfullmäktige och utsedda
af tre efter förmögenhet indelade
valklasser. Rådets medlemmar, senatorerna,
hafva hvar och en sitt departement, och
förvaltningen omfattar äfven ansenliga
domäner och arrendegårdar, hvilka
tillhöra Wismar.
Förvaltningens medelpunkt är råd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
