Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Sven Hedins resor och forskningar. Af Valdemar Langlet. Med 23 bilder, hvaraf de flesta efter teckningar och fotografier af Sven Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sven hedins resor och forskningar.
523
liga bergstrakter, i glödande
sommar-hetta och bitande vinterköld aldrig ens
under de allra vidrigaste förhållanden
försummat inläggandet af hvad han med
diopter, mätbräde och lina kunnat
upptaga af landskapets ytbildning. Under
det han vandrade de tusentals trötta
stegen, upptecknade han i blyerts sitt
koncept, och vid lägerelden om aftonen
underlät han ej att i bläck renrita sitt
material, innan det friska intrycket af
dagens iakttagelser fördunstat. Hans
kartor äro därför lika tillförlitliga som
karta öfver de mäktiga Mustag-ata-jöklarna,
hvilken redan är konstruerad för tryckning men
hvars utgifvande måst uppskjutas till en senare
tidpunkt. Dessa med en skicklighet utan like
utförda koncept, som hittills endast föreligga i
helt provisoriska kartskisser, införda i Zeitschrift
fur Erdkunde 1895, skola ’ färdigt skick kunna
mäta sig med det bästa som vi äga från
Europas och Asiens alpina trakter.»
Offentliggörandet in extenso af hela
kartmaterialet från båda resorna är
naturligtvis en alltför dyrbar affär för att på
enskild väg företagas. Men om det —
såsom H. Wichman skrifver i »Geogra-
FÄRJAN VID AK-SU-DARJAS MYNNING.
de för ögat äro en förnöjelse genom sitt
eleganta utförande. Deras rent
fackmässiga förtjänster vitsordas genom de
berömmande uttalandena af den person
som såsom fackman pä det mest
ingående sätt studerat materialet från den
förra resan, nämligen den ofvan
nämnde d:r B. Hassenstein, kartografen vid
Perthes’ världsberömda geografiska
anstalt i Götha. Han yttrar beträffande
detta bl. a.:
»Om den skicklighet, hvartill d:r Hedin
redan år 1894 hunnit på detta område, skall man
få en föreställning vid offentliggörandet af hans
phischer Anzeiger» — »blir möjligt att
genom understöd af svenska staten, någon
akademi eller de den geografiska
forskningens mecenater, hvarpå Sverige är så
rikt, reproducera Hedins kartor i
tillräckligt stor skala», så bör detta kunna
bli ett verkligt nationalverk, som skall
göra det svenska namnet heder inför hela
världen.
Till utgångspunkt för sin senaste färd
— på hvilken vi skola följa honom steg
för steg, dels efter hans muntliga
skildringar till författaren af denna uppsats, dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
