Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Sven Hedins resor och forskningar. Af Valdemar Langlet. Med 23 bilder, hvaraf de flesta efter teckningar och fotografier af Sven Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
valdemar langlet.
genom Takla-makan-öknens östra del
söderut till Tjertjen och varade i tre
veckor. Vatten hade man riklig tillgång
på, då det på grund af årstiden kunde
medföras i fruset tillstånd, och färden
gick alltigenom lyckligt, fastän den till
följd af ökenterrängen med dess oerhördt
höga sanddyner erbjöd mycket stora
svårigheter.
Från Tjertjen fortsatte Hedin åt
sydväst utefter floden af samma namn till
Andere. På återfärden, som i början
skedde utefter Tjertjenfloden, undersöktes
sedan nedre Tarims västligaste uttorkade
bädd och därefter i någon mån äfven
Tjertjenflodens torra bädd, hvarpå man
dem, nej, icke ens påminna dem om deras
plikter; tack vare dem löper allt hvad till
karavanen och resan hörer som en olja, och jag
kan själf helt ägna mig åt vetenskapligt studium.
Sådana saker som meteorologiska observationer
och kopiering af fotografiska plåtar skötas helt
och hållet af Sirkin och Schagdur. Denne
senare har ett briljant hufvud, och det är ett nöje
att se de marschrouteblad han hemför från
rekognosceringar, till hvilka jag sändt honom ut.
Dessa fyra män, som äro beväpnade till
tänderna, utgöra en respektabel eskort för
karavanen och medföra en behaglig känsla af säker-
utefter en af Tarims mellanarmar
återvände till Jangi-köll. Dit kom man i
slutet af februari.
På våren gjordes en ny exkursion
från Jangi-köll i riktning österut med
syfte att forska i Lop-nor-frågan. Redan
den 5 mars bröt Hedin upp och
framträngde genom den af Koslov upptäckta
torra flodbädden Kum-darja (» Sandfloden»)
till den gamla Lop-nor-sjöns område.
Denna bädd har tidigare fört vattnet från
den nordligaste af det turkestanska öken-
områdets floder, Kontje-darja, till den på
kinesernas kartor utsatta sjön Lop-nor.
Emellertid har Kontje-darja senare vändt
sig något mot söder och sammanhänger
nu genom inflöden och bifurkationer på
het, men de äro på samma gång för mig
personligen mycket angenämt sällskap, och jag
kan i timtal med nöje samspråka med dem.
Man skulle kunna tycka att de, tagna ur aktiv
tjänst och utsläppta i frihet med en främling,
skulle kunna slappna i disciplin, men icke ett
spår till något sådant har jag kunnat iakttaga;
det gläder mig att kunna gifva dem det högsta
betyg, som kan gifvas åt goda och trogna
tjänare.»
I VASSEN PÅ KARA-KOSCHUNS TRÄSK.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
