- Project Runeberg -  Ord och Bild / Elfte årgången. 1902 /
532

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Sven Hedins resor och forskningar. Af Valdemar Langlet. Med 23 bilder, hvaraf de flesta efter teckningar och fotografier af Sven Hedin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

532

valdemar langlet.

varande Kara-Koschun (Prschevalskis
Lop-nor).

Hedins förmodan, att denna sjö i våra
dagar är på återgång mot norr, fick
bekräftelse af fakta under denna resa. Ty
då han vid dess norra strand skulle möta
den från Tj arklik ditstämda
undsättningsexpeditionen, tvingades han att göra en
fyra dagars omväg, på grund af att det
mot norr rinnande vattnet med en
kvantitet af mer än 30 kbm. i sekunden hade
framryckt omkring fyra svenska mil eller
bortåt halfva vägen till gamla Lop-nor!

Efter att ändtligen ha sammanträffat
med de sina kunde Hedin den 8 april,
efter en fyra månaders rundresa, inrycka
i Tj arklik, där, som vi minnas, en del af
karavanen legat i vinterkvarter. Här
hölls nu hvila jämnt så lång tid, som
behöfdes för utrustningen till den sista
stora kampanjen — färden tvärs genom
Tibet.

För denna sammanställdes en kara-

van större än någon som Hedin dittills
ägt och väl den största och bäst
utrustade, som någonsin inträngt i Tibet i
sådant syfte. Oräknadt ledaren bestod
den af 19 män — en tibetansk lama
såsom tolk, 4 kosacker och 14
musul-maner, flertalet från Lop-trakten — samt
39 kameler, 30 hästar, 7 mulåsnor, 7
hundar och en talrik fårhjord. Därjämte
hade förhyrts 10 åsnedrifvare med 70
djur, som skulle under ett par månader
forsla furage åt Hedins egna djur och
sedan återvända. Karavanen räknade
sålunda i början 30 man och omkring
ett par hundra djur — en ståtlig syn,
då den passerade revy inför sin ledare:
främst kamelerna, för köldens skull klädda
i hvita filtar, sedan hästar och mulåsnor
och sist, jämte fårahjorden, de små med
foder lastade åsnorna.

Med ett fåtal följeslagare hade
Hedin den 17 maj lämnat Tjarklik på en
förut obefaren väg i Tjarklik-älfvens dal,
medan karavanen för öfrigt tågade på
mera bekanta stigar till sjön Kum-köll,
där man möttes. Därifrån fortsatte man
tillsammans söderut ungefär parallelt med
hemvägen på den förra Tibetfärden och
korsade Hedins route af 1896 just i ett
af Arkatags svåröfverstigliga pass.

Det var inga småsaker att tåga fram
här på en höjd, som uppgick till eller
öfversteg Mont Blancs, öfver bergkedjor,
som i tallös mängd sträckte sig
vinkelrätt mot vägens riktning, i trakter som
saknade icke blott ali kultur utan ock
ali växtlighet med undantag af litet
förtorkad vass i botten af dalarna. Härtill
kom en luftförtunning, som gjorde hvarje
ansträngning till en plåga, och därjämte
en nästan outhärdlig köld, ehuru man
befann sig midt i sommaren och på en
latitud 23 grader söder om Stockholms.

Det enda som lifvade upp det
tröstlösa landskapet var villebrådet;
kosackerna jagade ifrigt och med framgång jakar,

MASKERAD I.AMA (TIBETANSK PRÄST). TECKNING
AF SVEN HEDIN.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:45:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1902/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free