Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Nationalismen i Frankrike. Af Carl G. Laurin. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nationalismen i frankrike.
vara en förtjänst, ty eljes taga
nationalisterna ordet »försoningen ligger i blodet»
nästan väl entusiastiskt. De vilja hellre,
säger Barrès, se sitt ädla Frankrike
ned-blodadt än sjukt, de älska t. o. m.
tjurfäktningar och ha i det afseende varit
nog förtänksamma att sätta lokalt veto
mot djurskydd på sitt program. Det
är därför helt naturligt att de — som
ofvan nämndes — ha alla slaktarna i la
Villette-stadsdelen på sin sida. Detta
»nationela framstegsparti» afskyr allt
humanitärt pjåsk, och den äfven här i
Sverige af äldre herrar omtyckta
åderlåtningsteorien, ett litet krig för att rensa
blodet, har frenetiska anhängare hos
Frankrikes fosterlandsälskande valmän. — Nu
upptager nationalistpartiet lagar mot
utländska arbetare, försvårad naturalisation,
åtgärder mot judar och protestanter och
slutligen några endast af en del
nationalister omfattade rätt förståndiga planer
på lokal själfstyrelse äfven af nyttigare
orsaker än för att kunna i fred arrangera
tjurfäktningar. Lyckligtvis känner den
öfvervägande delen af Frankrikes
befolkning — såsom valen 1902 visade — en
stark misstro till detta
specialfosterländska parti, som ännu är så
osammanhängande, att Barrès, i sitt långa och tråkiga
arbete om nationalismen, som gemensamt
ideal för alla grupperna blott kan hitta
på »en djup vämjelse för den
parlamentariska republiken». — Denna republik
måtte* väl ändå ej vara för grym och
hämndgirig, när den låter Boulanger och
hans anhang i månader organisera och
predika militärrevolution, som nästan
motvilligt dömer Déroulède — på bar
gär-ning gripen högförrädare — till enkel
landsflykt, som nästan omedelbart
benådar den två gånger till lifstidsfängelse
dömde högförrädaren Rochefort, hvilken
fortfar att i sin tidning kalla ministrarna
köpta mördare, när hon låter sig i
åratal bedragas på skatt af mot lagen bil-
559
dade kongregationer, som med dessa
»hopsparade» pengar organisera uppror
mot henne själf, och som, då hennes
lagar öppet trotsas af prästerna, i upprepade
påminnelser och varningar förlänger
nådetiden till det yttersta. Republikens
svåraste fiende har varit nationalismen. Alla
veta, hur farligt det öfver allt är att vara
»ofosterländsk». I Frankrike ställas
fordringarna på »fosterländskhet» ännu
större än på andra ställen. Man måste
afsky judar och protestanter och anse de
48 justitieråd, hvilka enhälligt förklarade,
att deras undersökning fastställde de?i
dömdes (Dreyfus) oskuld, för af utlandet
köpta skurkar. När nu republiken har
den förmätenheten att föredra dessa
lagens högsta väktare framför den långe
Déroulède, hvilkens rockskört alltid flaxa
i närheten af en general med
högförrädiska tendenser, eller framför en Jules
Guérin, som i en månad — sommaren
1899 — ett par minuters väg från
boulevarden förskansade sig i ett hus, det s. k.
Fort Chabrol, och mottog polisen med
vapen i hand, så är republiken
ofosterländsk. Den var äfven taktlös, då den
dömde Guérin till fängelse, ty denne
antisemitligans ordförande och en affärsman
inblandad i de ruskigaste affärer åtnjöt
som upprorsmakare understöd af grefven
af Orléans, och ärkebiskopen af Paris
fällde förböner för gynnaren.
Republiken är plebejisk och lär
förråa Frankrike med sin »fritänkaremoral»
och sina konfessionslösa skolor. Allt
fint folk har dock ännu ej emigrerat.
Nationalisten grefve Christiani var
omgifven af flere dussin eleganta herrar,
då han på kapplöpningsbanan vid Auteuil
slog den gamle presidenten Loubet på
hufvudet med sin käpp.
Det har blifvit en fras detta med
republikens ruttenhet. Här har behandlats
några sjuklighetsfenomen inom
republiken, det medgifves, men riktade mot re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
