Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Hos Axel Gallén. Af Johannes Öhquist. Med 13 bilder - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
626
johannes öhqvist.
ännu låge 4 kilometer längre in i
skogen på en bergig udde, och att man
med detta före ej kunde räkna på några
ordentliga vägar dit ut. Jag finge
därför lof att vänta tills hans pojke komme
hem från kyrkan, ty ingen annan kunde
i mörkret hitta vägen till det afsides
belägna målarnästet. Lyckligtvis anmälde
sig emellertid strax därpå en annan
bondgosse, som hade reda pä vägen, och så
kunde jag då fortsätta min färd utan
nämnvärdt uppehåll.
Hade resan hittills varit ledsam och
tröttande, så förlänade denna sista sträcka
af vägen den ett så mycket mer
spännande behag. Det var mörkt, blott snön
lyste svagt. När det bar af genom
skogen, såg man ej handen för ögonen.
Huru min kusk och hästen, hvilken
senare nästan oafbrutet trafvade muntert
på, hittade fram, var för mig en gåta.
Någon väg fanns icke. Det bar af öfver
åkrar och ängar, öfver gärden och diken.
Af och till öfver en smal vik, och då
kunde hästen blott fot för fot komma
fram, ty det var töväder, och på isen
stod vattnet så högt, att det allt som
oftast trängde upp till mig i släden. I de
tätaste snåren kunde det någongång
hända, att häst och kusk körde fast i
mörkret och för idel träd ej kunde komma
ur fläcken. Då återstod ej annat än att
retirera och söka en bredare öppning
mellan stammarna. J\ndtligen, efter
närapå tre kvarts timmes åkning, gick det
uppför en brant, stenig backe mellan
åldriga furor, och vi stannade framför
den höga gafveln af ett hus, som i
mörkret såg sällsamt fantastiskt ut. På en
stenfot af 3 till 4 meter långa
granit-monoliter reste sig ett af väldig, obilad
stock byggdt hus, af hvilket jag i den
svaga belysningen blott kunde skymta
de närmaste osäkra konturerna.
Jag gjorde upp med min kusk,
hvilken, sen han vändt, lät det bära af
hemåt med muntert pinglande, som vore det
midt på ljusa dagen; därpå steg jag upp-
vinter i finland. etsning af axel g allén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
