Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robert Herrick. Af Per Hallström. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROBERT HERRICK.
21
r. Har den en kropp? 2. Ja visst, och två
små vingar ock med glitter på,
och i sin flykt den sjunger så:
Kör: Af kärlek kan du honung få.
NÄR DEN GODA ANDEN FLYTT.
Hvad kan jag göra nu i dikt
förutan geniens tillförsikt?
Ah, ingenting, för tillstängd port
blott läsa om, hvad förr jag gjort.
TILL GULLVIFVOR FYLLDA MED
MORGONDAGG.
I gråten, söta små? Månn tår
är sorg" hos er,
som föddes just,
när morgonen med lust
tömt svala daggen ner?
Ack nej, den skur’n ej än er rört,
som blom förstört,
ej omild vind
än brännt er bleka kind,
ej ha’n I nötts af år
och tyngts som vi.
Hur underligt, att I,
blomväsen, likt föräldralösa små,
med tårar tala, förr’n ni ord förstå.
Säg ut, I snyftande, gör klart,
hvarför I nyss
så böjts i hast.
Var det väl sömn som brast
och vaggsångs milda vyss?
Var det, att än ej mött er blick
violens nick,
I sändts ej än
med bud från vän till vän?
Nej, nej, hvad uppenbart
i tårar smalt,
det ville säga, allt,
hvad ringast eller störst på jord föröds,
i sorg det undfås och med tårar föds.
TILL* ROBIN REDBREAST.
När jag är stel, din sista ynnest skänk!
I löf och mossa hölj mig in och sänk,
och medan skogens nymf mig sveper still,
sjung ljuft och vänligt du din korgossdrill.
Till grafskrift hviska mellan bladen blott:
Här, här sin grift har Robin Herrick fått.
TILL HANS FRÄLSARE, ETT BARN, EN
GÅFVA AF ETT BARN.
Bär blomman, barn, så nätt du kan,
allt för din lilla frälsarman!
Berätta du, vid öppnad knopp,
att han är Sarons ros och hopp!
När det du sagt, stick in dess glans
i gördeln eller lindan hans!
Förtälj, till städsel du bragt dit
en hvissla, slöjdad af din flit
utaf ett rör från strandens fält,
att lugna, om han gråter gällt!
Säg ock, korall du ingen har,
men, om du får, du ej den spar,
att arm du är och nämnas kan
just lika pank på mynt som han!
Till sist, om du en kyss kan få,
och honungssöta munnen nå^
tag aldrig mer än bara en,
behåll din känsla lätt och len!
LÅG MUSIK.
Då lystrar själen bäst musikens bud,
när den är mera suck än nådd till ljud.
TILL TUSENSKÖNOR, ATT DE EJ SLUTA
SIG SAMMAN SÅ SNART.
Slut er ej samman! Trögögd natt
har än ej fått i sinn
att girigt gripa ljuset fatt
och stänga solen in.
Solvändan ej sig lutat ner,
ej skuggan vuxit stor,
ej herden än sin stjärna ser
mot västerns pärlemor.
* I folksägner påstås, att denna fågel täc-
ker öfver de lik, som bli liggande i skogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
