Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms rådhusfråga. Af Carl Lindhagen. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
CARL LINDHAGEN.
hållets uppgifter lämna de största upp-
gifter för konstnären. Och då de offent-
liga byggnaderna äro allas tillhörig-
het samt genom dem olika konstarter på
ett framträdande sätt utställas till allas
åskådning, kommer sålunda konsten i
både hjärta och sinne omedelbart till
folket.
Många bilder, belysande det sagda,
kunna hämtas från både historien och
samtiden. Till förklaring vill jag här
endast välja ett exempel från Brüssel,
emedan detta lämpligt anknyter sig just
till ämnet för denna uppsats.
Den, som vistats något i Belgiens
hufvudstad, finner snart, att detta land,
ehuru litet, dock är mycket rikare än
Sverige och vidare har långt mäktigare
konstnärstraditioner än vi.
Dess rikedom afspeglar sig i en så-
dan byggnad som justitiepalatset (palais
de justice), hvilket inrymmer underdom-
stolen i Brüssel samt öfverrätten och hög-
sta domstolen. Det uppfördes under
åren 1866—1883 för en kostnad af om-
kring femtio millioner francs och anses
vara det största monumentala byggnads-
företaget i förra århundradet. Man kän-
ner sig också obetydlig inför de öfver-
väldigande proportionerna och beundrar
arkitektens virtuositet i de otaliga de-
taljerna. Men man värmes icke. Ty
byggnaden skryter, och det saknas rena
linjer och hållpunkter för ögat i detta
jättelika konststycke af modern fantasi-
stil.
De goda konstnärstraditionerna fram-
träda åter oomtvistligt i öfriga offentliga
byggnader, både äldre och nyare. Mått-
fulla, motsvarande sitt ändamål, smak-
fullt utsmyckade, bereda de en verklig
glädje åt åskådaren. Men af alla dessa
finnes dock inga, hvilka närmelsevis väc-
ka ett sådant intresse som de berömda
gamla byggnaderna vid stora torget,
Grande Place kalladt. Anledningen där-
till är icke enbart att söka i deras ålder
och byggnadssätt. Framför allt hafva
de fått sin betydelse därför, att de ej
ligga fristående eller äro så att säga sig
själfva nog, utan sedan gammalt varit
inflätade med staden i dess dagliga lif.
Grande Place ligger i hjärtat af Brüs-
sel, bland småborgerliga stadsdelar, ge-
nom hvilka löpa trånga och krokiga
men omväxlande och lifliga gator, be-
byggda med oansenliga hus. I närheten
af torget genombrytes trakten af en stor
boulevard. Invid Grande Place ligga
det gamla oförlikneliga stadshuset (stad-
huis, hotel de ville), skråhusen, kungs-
huset med flera staden nu tillhöriga bygg-
nader. Den öppna platsen, som i det
närmaste bildar en fyrkant, är rymlig
men domineras dock af byggnaderna.
När man letat sig fram genom någon af
de små gator, som leda dit, står man
öfverraskad uti en dröm ur medeltiden.
Då fransmännen år 1695 belägrade
Brüssel, blefvo byggnaderna vid Grande
Place svårt skadade af beskjutningen.
De återställdes emellertid kort därefter.
Sommaren 1897 firades 200-års-minnet
af deras restaurering med stora fester-,
hvilkas medelpunkt var förlagd till Grande
Place och hvilkas program upptog bland
annat storartade kortêger, symboliseran-
de : staden i ruiner, försvaret, den åter-
uppbyggda staden samt staden och fäder-
neslandet. För en svensk erbjöd detta
ett egendomligt skådespel. Af stater
och kårer märktes föga, utan det var
folket själft med dess gillen och före-
ningar som begick denna minnesfest.
I hvardagslag hålles denna monu-
mentala plats ej förnämt och onyttigt
aflägsnad från allt, som kan gifva den
betydelse för folket. Under dagarna
är den tvärt om upplåten till torghandel
med blommor och landtmannaprodukter.
På aftnarna utföres gratismusik af stadens
musikkapell, som är anställdt för att på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
