- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tolfte årgången. 1903 /
63

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En furstinnas dagbok. Af Nils Erdmann. Med 1 bild - Ur bokmarknaden - Geijerstam, Gustaf af: Nils Tufvesson och hans moder. Af B. H. B.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN FURSTINNAS DAGBOK.

själf icke undantagen — mista en del af
sin gloria. Säkerligen är det ock samma
kvafva luft som gör ett mer än motbju-
dande skådespel af den i alla sina förveck-
lingar så dramatiskt spännande familjetra-
gedi, hvars första akt, ehuru visst icke
prolog, är den af Gustaf Hirs mor, Lovisa
Ulrika, utkolporterade historien om Gustaf
Adolfs oäkta börd.

I sitt oblidkeliga hat, sin härsklystnad,
sina anspråk, intriger och stämplingar —
ej minst bland sina allra närmaste — får
kanske änkedrottning Lovisa Ulrika ett
skimmer af den sublima lidelse, hvilken äf-
ven förskönar det onda. Men hade ej
Gustaf III rätt, då han sade om denna
öfvergifna, olyckliga kvinna, som ännu på
dödsbädden fordrar, att hennes son, för att
vinna hennes tillgift och se henne, skall
skänka sin lika envist som småaktigt nekade
bekräftelse åt en statsfru-utnämning: »Det
är mig alldeles obegripligt, hur en männi-
ska, som anses ligga för döden, kan tänka
på sådana småsaker.»

Att Gustaf III själf gör en slät figur
— han lika väl som syskonen, framför allt

hertigen af Södermanland, hvars ställning
i hertiginnans berättelse dock är vida bättre
än i de skildringar vi förut äga af händel-
sen — är ett sorgligt, men obestridt fak-
tum. Hans köld, hans åtminstone för en
ytlig betraktare onaturligt cyniska likgiltig-
het vid kungamoderns död väcker afsmak
— om inte rent af indignation. Den kan
ej moraliskt försvaras. Men kan den ej
psykologiskt förklaras?

Är det icke så, att de ömmaste, att de
mest innerliga känslor och band kunna
nötas så hårdt, att de brista? Och huru
mycket lättare gå de ej i sär, om de aldrig,
ej ens i barndomsåren, hvilat på någon
fastare mark än en kärlek af rent konven-
tionel natur.

Allt detta är intressant. Men hur oänd-
ligt många episoder och detaljer i Hedvig
Elisabet Charlottas dagbok blefve ej odiösa
för läsaren, om en annan än hon skrifvit
ned dem. Den allt igenom nobla person-
lighet, som i ensamma stunder berättat dem,
har förstått att utan att önska det — san-
nolikt utan att ana det — gifva dem char-
men af sin nobless.

UR BOKMARKNADEN.

Gustaf af Geijerstam: Nils Tufvesson och hans
moder. Stockholm, C. & E. Gernandts förlags-
aktiebolag.

Det är något särskildt med Geijerstams
senaste böcker. Man läser dem i sträck,
med en spänning och ett intresse, som man
minns från äfventyrsböckernas dagar, och
med fantasien hypnotiserad af författarens
stora berättartalang ger man sig icke tid
till några invändningar. I konsten att
knuffa läsaren med sig och icke låta honom
stanna och andas ut före sista sidan har
Geijerstam sin styrka, och han står här
ganska ensam i vår belletristik. Han har
lätt att fånga vårt intresse. Han har svå-
rare att behålla det.

Man finner i hans senare produktion
två olika synpunkter, som bekriga hvarandra
och på ett egendomligt sätt klyfva isär
den. Han har som bekant för längesedan
öfvergifvit empirismens herradöme, är räd-

dare än någonsin att fastslå ett resultat
och komma med godtköpsförklaringar öfver
allt det märkvärdiga i lifvet; men i denna
sin fruktan snärjer han tyvärr lätt in sig
i ord, som ingenting förklara. Här är nu
emellertid ena sidan af hans diktarkynne:
ett mångordigt och icke alltid fruktbart
psykologiserande. Den andra sidan hänger
hop med känslo- och fantasimänniskans
dragning åt det mystiska, hennes längtan
att bli försatt i dallring, att få älska, hata,
beundra, helst alltsammans på en gång.
Å ena sidan begäret efter klarhet, å den
andra lusten att stanna inför det oförkla-
rade, därför att det ensamt kan öppna por-
tarna till okända riken, å ena sidan analy-
tikern, å den andra »sagoberättaren» och
gåtdyrkaren.

Hans diktning lider af denna splittring.
Han har icke Selma Lagerlöfs envåldsmakt
att hålla oss fast i en sagovärld, och hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:45:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1903/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free