Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niels Henrik Abel. * 5/8 1802 † 6/4 1829. Af G. Mittag-Leffler. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. MITTAG-LEFFLER.
de första bekantskapen med sin senare
trolofvade, Christine Kemp. De träffades
på en bal. Abel, som väl antagligen
fann henne »net», bjöd upp henne till
dans, men då de skulle börja, befanns
det, att ingendera kunde dansa. De kon-
verserade i stället, och från denna kon-
versation skulle sedan uppväxa ett inner-
ligt förhållande, som bildar en af ljus-
punkterna i Abels korta lefnad.
Degen hade ett betydligt matematiskt
bibliotek, och Abel begagnade detsamma
flitigt. Abel var i olikhet med många
andra matematiker en flitig läsare af
andras arbeten. Särskildt gäller detta de
första åren, innan hans egentliga förfat-
tarskap börjar. Han kände redan tidigt
tillräckligt väl sin egen betydelse för att
först utrustad med tidehvarfvets bästa
vetande själf vilja uppträda som förfat-
tare. Så förklaras den höga universela
bildning, den vida syn öfver hela det
behandlade området, som hos honom
redan från första början möter oss. Ut-
låningsprotokollen först frän katedralsko-
lan och sedan från Kristiania universi-
tetsbibliotek visa omfattningen af hans
matematiska läsning samt huru han med
säkert omdöme alltid vände sig till de
äldre klassiska författarna.
Abels första uppsatser äro skrifna på
norska, men han började nu snart efter
återkomsten från Köpenhamnsutflykten
att, äfven då han redigerade endast för
egen räkning, skrifva på franska. Läro-
verksprotokollen visa, att han i skolan
var en medelmåttig elev i franska. Nu,
i besittning af det väsentligaste af sam-
tidens matematiska kunskap, såg han,
att han var kallad att blifva den store
matematiker Holmboe anat, men härför
behöfde han ett annat språk än moders-
målet, och han lärde då snabbt och väl
franskan. Att han valde franskan och
icke latinet, hvars ställning som lärdo-
mens språk, trots det att äfven Gauss’
främsta mästerverk äro skrifna på latin,
redan var nära slutet, är ännu ett bevis
på hans säkra omdöme. På franska af-
fattade han äfven den försvunna afhand
lingen »Integration af differetialformler»,
hvari de första dragen af hans största
analytiska upptäckter torde ha blifvit
nedlagda. Afhandlingen väckte Kristia-
nialärarnas beundran och öfversändes af
akademiska kollegiet till Kirkedeparte-
mentet under påpekande däraf, att en
vistelse utomlands torde vara nyttig för
Abels framtid, samt med begäran, att ett
lämpligt stipendium måtte honom bevil-
jas. Kirkedepartementet begärde, utan
att uttala egen mening, finansdeparte-
mentets yttrande. Finansdepartementet,
som måtte delat så många pänningemäns
uppfattning, att det är goda råd och icke
pängar man hos dem söker, inskränker
sig emellertid icke till en nnansiel utred-
ning, utan svarar, att departementet fann,
att Abel var alldeles för ung att ännu
sändas utomlands och att det vore bättre
för honom, om han erhöll ett stipendium
på ett par års tid för att vid hemuni-
versitetet utbilda sig i språk och andra
bivetenskaper. Medel kunde departemen-
tet alltid bereda. Kirkedepartementet
frågar nu akademiska kollegiet om dess
mening rörande finansdepartementets för-
slag. Akademiska kollegiet ger med sig
och förklarar, att Abel visserligen i hu-
maniora redan har lagt en god grund,
men att det dock måhända kunde vara
nyttigt för honom att ännu vistas ett
par år vid universitetet och använda
dessa »til et ud videt Studium af lærde
Sprog». Naturligtvis, de lärda språkens
tid som vetenskapens språk var redan
ute, Abel visste det, men huru skulle
sådant kunna vara bekant för det akade-
miska kollegiet? Akademiska kollegier
ha långt senare stått på samma stånd-
punkt. Det faller en dager af löje och
ömkan öfver denna skriftväxling, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
