Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kvinnlig bikt. Bokanmälan i bref. Af Robinson - Ur bokmarknaden - L. M. Wærn: Religionsundervisningen och den etisk-religiösa uppfostran. Af G. Göthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROBINSON.
125
mer man i häpenheten — —, om man ej
enkom är litteraturälskare.
Boken är utan någon som hälst diktad
fabel, utan all skyddande förklädnad. Ty
den versifierade formen kan icke här kallas
så. Den är denna författarinnas naturliga,
intimaste uttrycksmedel, snarare ett blot-
tande af själsrörelserna än en dräkt kring
dem.
Det mesta i boken är dagboksanteck-
ningar, vanligen t. o. m. daterade: privata
minnesord öfver inre och — blott undan-
tagsvis — några yttre tilldragelser. Alla
dessa verser ha helt visst nedskrifvits utan
tanke på offentliggörande — möjligen dock
ett posthumt —; ehuru författarinnan sedan
ändrat beslut. Hon uttalar i sista dagboks-
poemet både sina farhågor inför publice-
randet och sina förhoppningar om att där-
med få komma en och annan lidande med-
människa till hjälp (och då ju hälst så
snart som möjligt).
Innehållet i denna bok är, kortast sagdt,
författarinnans egen kärlekshistoria och hela
inflytandet af denna — under aderton års
pröfningar — på hennes lifsuppfattning, re-
ligion, karaktär.
I den omfångsdigra essayn »Fariseism i
våra dagar» ha vi redogörelsen för en själf-
förvärfvad lifsåskådning, i skaldestyckena
»Aderton år» en lyriskt-personlig skildring af
hur denna lifsåskådning uppkommit.
Att bedömma själfva åskådningen hör
ej till min uppgift. Båda böckerna utmärka
sig genom ett så jämnflytande enkelt fram-
ställningssätt, att alla kunna utan möda
läsa dem och hvar för sig pröfva inne-
hållet. Om diktcykelns formela förtjänster
torde jag nu redan tillräckligt framhållit
min åsikt. Kanske skulle det helas form
något vunnit på, att här och där ett af de
små skaldestyckena utelämnats, när ett an-
nat redan sagt det samma som detta —
blott med något olika ordställning. Men
att uppdraga en fix gräns vore ett ganska
vanskligt tilltag, när det gäller detta slags
författarskap, bekännelsernas, bikternas.
Öfverhufvud finner jag skaldinnans dik-
tion vara — för det hon här afser att få
uttaladt — nära nog den lyckligast funna
man kan tänka sig — och begriper lika
litet en anmärkare i tidningarna, hvilken
säger hennes verser vara »mer fromma än
goda», som en annan sådan, hvilken upp-
fattar de mest omedelbart frambristande
uttrycken i hennes subjektiva lyrik »som
alls intet annat än prosa». Den samme
tillägger: »Men det tjänar ej till mycket
att tala om detta. Antingen förstår man
genast, att dylikt är omöjligt, eller ock
förstår man det ej.»
Vi vilja hoppas, att den nordiska pu-
bliken skall visa sig tillhöra andra alter-
nativet.
UR BOKMARKNADEN.
L. M. WÆRN: Religionsundervisningen och den etisk-
religiösa uppfostran. (I vår tids lifsfrågor n:r
XXV.)
Denna lilla skrift är enligt författarens
egen uppgift en bearbetning af det anföran-
de, hvarmed han vid föreningen Minervas
i Uppsala årssammanträde 1902 inledde en
diskussion om den frågan: Hvilka äro de
för vår tid verksammaste medlen för bi-
bringande af en etisk och religiös upp-
fostran ?
Uppsatsen förtjänar all uppmärksamhet
äfven utanför skolkretsarna, där författarens
anseende som pedagog och skolchef är en
tillräcklig rekommendation.
Författaren är en religiöst-etisk intresse-
rad idealist. »Det är en ideal tro sorn
uppbär alla våra högre krafter och sträf-
vanden», säger han. Denna tro måste där-
före ingå som ett viktigt element i all upp-
fostran. Men han finner, att den religions-
undervisning, som meddelas i de svenska
skolorna, är behäftad med väsentliga brister
både till sin form och — hvad som är
mycket viktigare — till sitt innehåll. Det
är vid det sistnämnda han nu vill dröja. Och
han framlägger några slående exempel på,
hvilka »inom sig stridiga och för det na-
turliga förståndet osmältbara» läror den nu-
varande s. k. kristendomsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
