Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niels Henrik Abel. * 5/8 1802 † 6/4 1829. Af G. Mittag-Leffler. Med 4 bilder. Fortsättning och slut - Abels graf på Frolands kyrkogård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
G. MITTAG-LEFFLER.
och som icke i större eller mindre grad
påverkats af honom. Det förflutna sek-
lets största matematiska skapelser, teo-
rien för de analytiska funktionerna samt
teorien för de Abelska funktionerna, äro
en direkt och omedelbar fortsättning af
Abels egna arbeten. »Lesen Sie Abel»,
var Weierstrass’ första och sista råd till
matematikens adepter, och så mycket är
visst, att ännu ingen kan bilda sig en
föreställning om den tid, då detta råd
skulle förlora i värde. Då en uppfordran
utgick till 50 matematiker att begå Abels
hundraårsdag genom utgifvande af en
samling utaf afhandlingar, af hvilka hvar
och en borde vara en direkt fortsättning
af något arbete af Abel själf, blef resul-
tatet tre stora k vart volymer, hvilka jag
vid jubelfesten i Kristiania kunde erbjuda
Norges universitet. Bland författarna fin-
nas samtidens främste, Flere af af hand-
lingarna ha det högsta värde. Alla visa,
hvilka nya horisonter Abels tankar allt-
jämt öppna för forskningen.
Abel har själf bäst karaktäriserat arten
af sitt författareskap i det ryktbara ut-
talande, som han med ungdomlig hän-
förelse riktat till Hansteen: »Den rene
Mathematik i sin reneste Betydning må
blifve ganske mit Studium for Fremtiden.»
Hansteen hade nog en helt annan upp-
fattning af matematiken, som för honom
väl näppeligen var annat än en hjälp-
vetenskap vid naturens studium.
Det är obestridligt, att problemställ-
ningen vid de stora matematiska upp-
täckterna synnerligen ofta kommit från
yttervärlden, från en sträfvan att rätt
tolka erfarenhetens data. Härigenom
och genom de tjänster matematiken gjort
erfarenhetsvetenskaperna har den uppfatt-
niug varit allmänt antagen, att matema-
tikens egentliga uppgift vore att stå dessa
vetenskaper till tjänst. Då man ville rätt
glorifiera matematiken, skedde det där-
före gärna genom hänvisning på dess
nytta för tolkningen af utanföre densam-
ma befintliga förhållanden. Äfven de, som
bättre visste, böjde sig ofta för denna
allmänna mening. Man erinre sig exem-
pelvis, huru omsorgsfullt Newton dolde,
att himmelens matematik var en frukt
af infinitesimalkalkylen, man erinre sig
Gauss* tvekan att offentliggöra sin upp-
täckt om rummets rätta väsen.
Abel är den förste store matematiker,
som Öppet och hänsynslöst kastat mas-
ken. För honom har matematiken sitt
ideal inom sig själf. Dess objekt är talet.
Dess uppgift tänkandet öfver talen.
N. H. ABELS GRAF PA FROLANDS KYRKOGÅRD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
