- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tolfte årgången. 1903 /
188

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstindustri - Bruckmann, Elsa: Kvinnodräktreformen i Tyskland, dess utveckling och nuvarande ståndpunkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

ELSA BRUCKMANN.

förslag de framlade hvarken voro vackra
eller klädsamma, något som kvinnan
— lyckligtvis — alltid fordrar och hvar-
förutan hon ej kan öfvertygas af om
än aldrig så talande skäl. — Å andra
sidan hade det rent konstnärliga motivet
ensamt väl knappast förmått leda kvinnan
in på nya vägar. Hennes öga hade så
vant sig vid allt slags onatur och smak-
löshet, att hon ej längre ägde något sundt
omdöme och följaktligen ej heller kände
någon längtan efter förbättring. Hon
måste så småningom lära sig inse vär-
det af en sådan. Man skulle kunna säga,
att vanan och, modet tvingat in vår
smak i ett snörlif, som hindrat dess fria
utveckling och hotat att helt och hållet
kväfva densamma.

Det fordrades, för att reformen skulle
kunna finna lämplig jordmån och komma
till full utveckling, hela den genomgri-
pande förändring i vår lifsåskådning,
hvilken i början betraktades med miss-
troende som ett utslag af det döende
århundradets öfverspända idéer, men hvil-
ken i själfva verket medförde befrielse ur
traditionens järnband och äfven hos oss
kvinnor väckte längtan efter individuel
frihet, själfverksamhet och själf bestäm-
melse. Detta kvinnans behof att blifva
en människa för sig, detta hennes vak-
nande intresse för andliga och sociala
frågor blef af stor betydelse för dräkt-
reformen och skänkte denna ny lifskraft.
Förnuftet fann nu villiga öron, konsten
seende ögon — den tid närmade sig,
då man allmänt skulle inse frågans vikt.
Den förste som begagnade sig af dessa
gynnsamma omständigheter var Henry
van de Veide, till nationaliteten belgier,
men bosatt i Tyskland.

Henry van de Veides stora betydelse
för dräktreformen är den, att han från
en privatsak gjort den till en fråga af
allmänt intresse.

Från att hafva varit en uteslutande

hygienisk fråga och sålunda visserligen
viktig, men föga beaktad, har den näm-
ligen genom honom blifvit en hygienisk-
konstnärlig. — Själf har jag åtmin-
stone delvis varit vittne till huru detta
nya småningom bildades, växte ut och
tog form. Sommaren 1899 besökte jag
nämligen van de Veide, som då ännu
bodde i en idyllisk landtgård i Uccle
(nära Brüssel). Hans hustru bar då redan
den lösa, från skuldrorna fritt nedhängan-
de, öfver bröstet med silkesbroderier
eller ett konstnärligt -arbetadt smycke
sammanhållna dräkten, som så väl öfver-
ensstämde både med hennes egen per-
son och med allt, som omgaf henne.
Några andra dräkter, dem hon hade un-
der arbete, förevisades, och van de Veide
utvecklade därvid alla sina idéer, planer
och förhoppningar. Han ansåg, att ett
sällskap borde bildas mot modegalen-
skapen och för logik och skönhet i den
kvinnliga dräkten. Man borde göra pro-
paganda och anordna utställningar. Allt
detta ljöd så lockande och så overkligt
som en hägring af något långt, långt
aflägset, och dock dröjde det ej mer än
ett år, förrän den första reformdräkt-
utställningen öppnades i Krefeld. Van
de Veide är nämligen ej den som låter
det stanna vid blotta hägringar, han är
en energisk och praktisk man, som för-
står att gifva gestalt åt sina idéer. Vid
denna första sammandrabbning med mo-
det hade han emellertid en trofast hjälpare
vid sin sida i Dr. Deneken, direktör vid
Kaiser Wilhelm-museet i Krefeld, som
också beredde honom möjlighet att för-
verkliga sin älsklingsdröm. De vid denna
första exposition utställda dräkterna voro
väl i många afseenden föga tillfredsstäl-
lande, men ett var dock vunnet, den
första kraftiga impulsen var gifven. Konst-
närer hade gjort skisserna till åtskilliga
dräkter för utställningen och kommo se-
dan alltjämt att ägna saken sitt fulla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:45:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1903/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free