Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstindustri - Bruckmann, Elsa: Kvinnodräktreformen i Tyskland, dess utveckling och nuvarande ståndpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
ELSA BRUCKMANN.
PROMENADKLADNING FRAN S. BAUM I BERLIN.
Elisabeth Beyschlag -— först blott söm-
merska — har nu också tillsammans med
en skicklig tillskärerska uppsatt egen
atelier i München, och från denna utgå
särdeles smakfulla, ja, rent af förtjusande
toaletter. Till de mest framstående på
detta område måste man äfven räkna en
utländska, M:nie de Vroye i Haag, som
jag i detta sammanhang dock endast kan
nämna på grund däraf att hon deltagit
i den Schultze-Naumburgska utställningen
och därigenom gifvit oss tyskar en mängd
goda impulser. Hennes kostymer förena
den rationela reformens alla fordringar
med den raffinerade franska formkäns-
lan.
Äfven storindustrien deltager redan
lifligt i den nya rörelsen. G er son i Ber-
lin föranstaltade t. o. m. själf nyligen en
utställning af sina reformdräkter, bland
hvilka en del voro särdeles elegant ut-
förda. Renner i Dresden (hvilken jag
tror var den förste, som slog sig på
saken i stort), S. Baum och Rosenthal
i Berlin försälja färdigsydda dräkter i
den nya stilen, från enkla hemmadräkter
till eleganta aftontoaletter. Och i nästan
alla större städer följas dessa exempel. —
Hvad som särdeles mycket bidrager till re-
formens utbredning är den naturliga läke-
metodens alltjämt växande popularitet.
På alla efter dess sunda principer grun-
dade sanatorier är det nämligen förbju-
det att bära korsett, och den, som väl
en gång under 4 till 6 veckor smakat
på hvad befrielse från detta tvång vill
säga, underkastar sig ej gärna åter det-
samma.
Vid en kort öfverblick af de former,
i hvilka den nya dräkten uppträder i
Tyskland, gifva sig vissa hufvudtyper.
Den vanligaste af dessa är tvifvelsutan
den af skuldrorna uppburna, släta dräk-
ten med serpentinvolang nedtill och nå-
got slags jacka såsom afslutning upptill.
Denna litet torra typ göres något mera
tilltalande och klädsam genom en insätt-
ning af spetsar eller siden. Den ganska
vida, i breda, mjuka, naturliga veck fal-
lande klädning, hvilken jag efter van
de Veide, som först kom upp med den,
kallar van de Veide-typen, lämpar sig
framför allt till hemma- och aftondräkt,
så mycket mer som den fordrar mjuka ty-
ger och, för att helt komma till sin rätt,
något gediget smycke. En tredje art är
»empiretypen». Här delas dräkten strax
under bröstet genom söm, skärp, växlan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
