Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forntid och samtid - Jägerskiöld, L. A.: Ett besök i Londons naturhistoriska museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
L. A. JÄGERSKIÖLD.
sig efter omgifningens. Den andra mon-
tern fullständigar den förra, i det den visar
samma djur i deras snöhvita vinterskrud,
fördelade på ett mästerligt väl eftergjordt
snötäcke. Den senare gruppen krönes
af en väldig, likaledes snöhvit fjälluggla,
som sväfvar fram öfver snöfältet, spejande
efter byte.
Nu kan man visserligen säga, att dessa
djurdräkternas egendomligheter kan en
vaken och kunskapstörstande besökare,
åtminstone i gynnsamt fall, erhålla upp-
lysning om i ett vanligt museum af den
äldre typen, isynnerhet om han flitigt an-
vänder dess »handledning», »katalog»
eller hvad man vill kalla det, och ändå
lättare kan man öfvertyga sig om djurens
öfverensstämmelse med deras omgifning
t. ex. i Biologiska museet i Stockholm,
fastän detta »djurlifspanorama» endast
omfattar djuren sådana de te sig under
en enda årstid. Men i ett så anord-
nadt museum, som det vi nyss talat om,
där måste vederbörande, så vida han näm-
ligen ej, snart sagdt med flit, tillsluter
sina ögon och förstockar sin hjärna, bli
uppmärksamgjord på ett allmängiltigt och
intressant förhållande.
I samma förhall finnes ytterligare en
rad af montrer väl värda vår uppmärk-
samhet, just emedan de lära oss känna
några lika enkla som viktiga förhållanden.
Se t. ex. på denna, som innesluter en
samling dufvor. Förutom ett par af den
vilda klippdufvan — alla tama dufvors
stammoder — synes där en oändlighet
af djuruppfödarna frambragta varieteter
— för många att här beskrifva — så
afvikande från hvarandra och från stam-
^,; W&~.
Ärnat. foto. miss Reynolds,
»snömontern» I förhallen. En nordisk hare, dal- och fjällripor samt längst till höger eit vessla.
modren att de, om de anträffades i vildt
tillstånd, af naturforskaren sannolikt skulle
föras ej blott till olika arter utan rent
af anses bilda olika släkten.
Ytterligare en monter ägnas åt att
framställa den variation och de olika raser,
som uppstått under människans inflytande
och genom hennes urval. Här ha vi,
utom den lilla grågröna, oansenliga, vilda
kanariefågeln från Kanarieöarna, ett rikt
urval af de mest olika tama raser. Än
intressantare är det att jämföra våra
tamhöns vilda stammoder med de här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
