Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Jäderholm, G. A.: Två arbeten af Ernst Hæckel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de gängse naturvetenskapliga teorierna.
Någon blick för de psykologiska kedjorna
i mänsklighetens utveckling eller för de
lifsvärden, hvarpå förgångna generationer
lefvat, har han icke haft. Men en
glödande entusiasm i hat som i beundran.
——
Ernst Hæckel: Två föredrag. Stockholm. Wahl-
ström och Widstrand.
I dessa båda populära föredrag har den
omstridde Jena-professorn lämnat dels en
sammanfattning af de principiela teorier in-
om modern naturvetenskap, som har gjort
denna till hvad den är, och supplerat dessa
med sina genom naturvetenskapens synglas
sedda vyer utöfver ett flertal andra
vetenskaper, dels lämnat en historik öfver den
moderna utvecklingslärans historia. Genom
de subjektiva synpunkterna på de icke
naturvetenskapliga områdena har han kunnat
kalla särskildt första föredraget en
naturforskares trosbekännelse. Som alltid
genomandas denna Hæckels bok af den brinnande
entusiasm, som gör äfven hans sakliga
arbeten till stridsskrifter, af den fantasi, som gör
honom så ägnad att blifva naturvetenskapernas
populäre syntetiker. Men särskildt på de
sidoområden i förhållande till hans vetenskap,
som han berör, synes hans brist på genom-
trängande analytisk kraft ha föranledt ho-
nom till omdömen, åt hvilka fackmännen
rycka på axlararna.
På det religiösa området må nu teologerna
säga hvad de vilja: Hæckel har gifvetvis
rätt i sina bestämda negationer af dessa
folkfantasiens förklaringsförsök, af hvilka
man velat göra en vetenskap. Men det
kan icke nekas, att hans monism på en
del andra områden råkar i konflikt med
verkligheten. Hur dualismen mellan för-
blifvande och förändring skall utan rest
kunna upplösas i en monism har han icke
visat. Hans substantialisering af det psykiska
skeendet och allmänna förkastelsedom öfver
den moderna psykologien äro vågade i dessa
tider, då psykologien är en empirisk och
experimentel vetenskap. Teorien om elemen-
taratomerna som besjälade torde utgöra
en af de djärfvaste, rent af metafysiska,
analogier som en naturvetenskapsman tillåtit
sig. Och huruvida Hæckels uppfattning
verkligen är i besittning af den grad af
estetisk och etisk betydelse, som Hæckel
tillmäter densamma, torde vara fullkomligt
omöjligt att afgöra. — Men de referat af
de moderna naturvetenskapliga teorierna,
som särskildt det första föredraget
innehåller, synas mig vara pregnanta och ur
popularitetssynpunkt särdeles värdefulla.
Här och hvar skulle referat af yngre teorier
måhända varit önskvärda, t. ex. ifråga om
den verksamma kraften i djurvärldens
differentiationshistoria samt ifråga om
uralstringen.
I det senare föredraget skildras, som
nämndt, utvecklingslärans historia till och
med Darwin; här kanske det hade varit af
intresse att som prof af senare tid skildra
De Vries och Weissmanns biologiska grund-
tankar.
I hvarje fall kunna dessa Hæckels tvenne
föredrag sägas vara, hvad det naturveten-
skapliga angår, en kodex för den grundsyn,
som genom den moderna naturvetenskapen
blifvit den förhärskande hos vår tids bildade,
inte en tråkig uppslagsbok, utan ett
aktstycke, som lefver och kan göra proselyter.
——
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
