- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tolfte årgången. 1903 /
370

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Levertin, Oscar: Studier öfver Jacques Callot. IV. Callot såsom massans skildrare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

370

OSCAR LEVERTIN.

till skampålen och alla hjältar till grafven,
på en timme raserande seklers verk och
— skingrad på en kvart af ett regnväder.

En stor grupp af Callots verk visa
honom såsom hopens skildrare. Redan
i hans Capricci ingår en rad florentinska
folklifsskildringar med ett otal af per-
soner. Hvar fanns också större och rikare
tradition om hopens lif än i Arnostaden?
Hvad hade icke allt förekommit af blo-
diga och brokiga uppträden inom detta
Florens’ trånga murring! Hur hade
icke hopen på dess torg agerat alla sina
stycken, festglädjens upptåg likaväl som
borgarkrigets öfverfall, släktfejdens ven-
detta och proletärupploppets konvulsio-
ner! Massyttringar, som annat stadslif
först erbjuder långt senare, hade i detta
tidigt demokratiserade samhälle inträffat
redan i djupet af medeltiden. Först
mot 1500-talets slut hade ebben kom-
mit efter århundraden af sociala mass-
strider, och när nu icke någon afrättning
eller något kättarbål lifvade sinnena, var
man hänvisad till täflingsfester och sol-
datöfningar. Callot skildrar så den stora
ryttardefiléen, som till storhertigens ära
fyllde signorian på Johannes Döparens,
Florens’ skyddshelgons, dag. Han skild-
rar Palion — Toscanas offentliga spel,
nämndt efter klädet, som blef segrarens
vinst och som brukade täcka målpelarna
vid de elliptiska täflingsbanorna —, kapp-
körningarna med vagnar i vildt sken och
körsvennernas piskor hvinande i luften,
kapplöpningar med berberiska hingstar
lössläppta på Piazza del Prato.

Dessa och flera dylika blad framställa
redan utomordentligt hopen, aggregatet
af människor, hophållet af nöjeslust och
spänning, ett tusenhöfdadt väsen, som
omedvetet jublar och gestikulerar med
automatisk likformighet. Beundransvärdt
förmår Callot, trots bildernas och figurer-
nas litenhet, gifva verklighetens illusion,
särskilja de olika element, som bilda för-

samlingarna på torgen — åskådare och
uppträdande, de olika samhällsklasserna,
hoffolk, militär och borgerskap o. s. v.,
men på samma gång hålla ihop det hela
med den lidelsefulla, sydländska spän-
ningen kring ett högtidsuppträde eller
ett täflingsspel. . Alla dessa små gestalter
äro själfständiga, röra sig, sprattla åt
olika håll och kanter, men bilda dock
en surrande enhet — bisvärmens, myr-
stackens och folkförsamlingens

Senare upptager Callot i en mång-
fald af verk samma ämne och framställer
med allt mer stegrad kraft och skärpa
massans lif, hopen såsom de mänskliga
dramernas hufvudperson.

Det första af de blad, i hvilket Callot
i detta hänseende röjer hela sin konst,
är »Marknaden i Impruneta», en afhans
allra mest ryktbara skapelser. Här skildras
den stora folkfest och marknad, som den
18 oktober på evangelisten Lukas’ dag
afhålles i den lilla byn Impruneta, be-
lägen bland olivkullarna i Val d’Ema,
några timmars väg från Florens. Orten
hade sedan gammalt varit vallfartsplats,
där fanns nämligen en madonna målad
af evangelisten själf, hvilken, att döma af
rikedomen på dylika (byzantinska) Lukas-
bilder, måst vara en verklig tafvelfabri-
kant. Denna madonna dell’ Impruneta
hade emellertid gjort under af olika slag
och mångfaldiga gånger under farsot och
hungertid burits i procession till Florens
(så t. ex. under den svåra pesten i april
1400 och ännu 1711). 1593 hade en
ädling med ett urgammalt florentinskt
patriciernamn, Francesco Buondelmonte,
byggt madonnan en kyrka, och festen
på Lukas’ dag samlade på 1600-talet
besökare från hela Toskana. Denna fest
vid Imprunetas kreatursmarknad etsade
Callot 1620 på ett jämförelsevis stort blad
och tillägnade storhertigen Cosimo II.

Framför oss utbreder sig den djupa
torgplanen framför Imprunetas landtliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:45:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1903/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free