Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Musik - Valentin, Karl: Musikrevy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSIKREVY.
397
motiv använda — de visserligen rätt karak-
täristiska men också banala »voix de ville».
Därjämte förekomma fina och kvicka saker,
vokala och instrumentala partier af bety-
dande fägring och originalitet, ej minst i
den i färg och rytmik intressanta tredje
akten.
Svenska teatern hade synbarligen gjort
stora ansträngningar vid sitt första försök
att framföra ett större, värdefullt musikdra-
matiskt verk. Försöket kröntes också med
framgång, om än teatern, särskildt hvad
personalen beträffar, ej är fullt rustad för
att idka operaverksamhet. Fröken Keyser
var en täck och sympatisk Louise. Hennes
röst klingade väl men ägde ej kraft nog
att genomtränga orkestern i stora scener,
ej nog bredd för att i sista akten kunna
uttrycka den glöd och exaltation, som ton-
sättaren här afsett. Hennes spel var vår-
dadt och tilltalande, men gaf långt ifrån till-
räcklig illusion af parisiskans nöjeslyst-
nad eller ens af parisiskan. Herr Lemons
vackra röst tedde sig till en början, på
grund af indisposition, ej fullt till sin för-
del, men vann senare; maskering och dräkt
gaf ej nog intryck af målaren, spelet var
ofta väl våldsamt. Fröken Grönberg som
modren fyllde någorlunda väl sin uppgift,
utan att dock kunna afvinna den något
större intresse. Största bifallet kom med
fog herr Svedelius till del. Hans återgif-
vande af fadrens roll vittnade ej blott om
framåtgående utan var äfven i och för sig
anmärkningsvärdt. Rösten tedde sig stor
och präktig — större mjukhet återstår att
vinna, liksom intonationen kan blifva säk-
rare och legatot mera utarbetas — spelet
präglades af kraft, värme och naturlighet.
Därtill ett ypperligt textuttal, som betyd-
ligt bidrog till framgången. En anmärk-
ningsvärd prestation var äfven herr Berg-
ströms i lumpsamlarens lilla roli, där rösten
klingade förträffligt och utförandet var fullt
af stämning.
En särskild eloge förtjänade herr Hjal-
mar Meissner, som synbarligen med största
omsorg och intresse instuderat den betyd-
ligt förstärkta orkestern och som med lugn
och säkerhet samt musikalisk smak ledde
det hela.
Iscensättningen var vårdad, utstyrseln
lyckad. Första aktens rumsdekoration och
accessoarer voro träffande, vårdekorationen
på Montmartre en i all sin enkelhet poetisk
Fot. Florman..
HERR ÖDMANN SOM JOHAN AF LEYDEN I
>PROFETEN». KUNGL. TEATERN.
stämningsbild, utsikten öfver det upplysta.
Paris, med raketer och eldkulor i fjärran,,
särdeles vacker.
Kungliga teatern har, jämte ofvan nämnda
noviteter, bjudit på en mycket rikhaltig re-
pertoar. Ur densamma må erinras om re-
priserna af »Profeten» och »Otello». I
»Profeten» (där, inom parentes sagdt, de
gamla dekorationerna visserligen äro något
blekta men förete en ovanlig fantasi och
smak) utmärkte sig herr Ödmann i titelrol-
len ej blott genom sin ungdomligt kraftiga,,
sköna stämma utan äfven genom den enkel-
het och värdighet, som präglade utförandet,,
genom innerligheten och hänförelsen i före-
draget. I »Otello» utfördes hufvudrollerna
af fru Hellström och herr Nyblom. Den
förra återgaf Desdemonas parti ej blott i
vokalt hänseende förträffligt utan äfven
hvad framställningen angår. Det var en
älsklig, oskuldsfull Desdemona, på hvars
renhet ingen gärna kunde tvifla utom en
Otello, hvars sydländska hetta gör honom
blind och halft vansinnig, sedan Jago väl
väckt och närt hans oresonliga misstankar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
