Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Levertin, Oscar: Studier öfver Jacques Callot - V. Callot såsom krigets skildrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
OSCAR LEVERTIN.
oberörda solsken, denna lugna, klara
dager framhäfva än mer skildringens hår-
da tillförlitlighet.
Eljest har konstnären i dessa blad
visat alla sina gåfvor — sin enastående
talang att i det lilla åstadkomma rymd
och afstånd, att göra små figurer lef-
vande och imposanta, att framställa
massor i rörelse. Under de för foster-
bygden ödesdigra händelser, då dessa
kompositioner sågo dagen, måste den
lothringske hertigens tecknare undvika
en alltför stark lokalisation, som skulle
göra cykeln till en ren stridsskrift emot
Frankrike. Men Lothringens kulliga land-
skap med sina ljusa sluttningar och deras
småstäder med sin landtliga arkitektur
gifva de krigiska scenerna en infatt-
ning af aldrig svikande realitet. Callots
teckningskonst har aldrig visat sig säk-
rare. Soldaten är här framställd med
en utomordentlig känsla för alla yr-
kesdrag, uppträdandets stolta hållning,
kostymens koketten med de plymage-
rade, bredbrättade hattarna och de stora
skärpen, gångens och åtbördernas spän-
stighet, den militära rytmen från hjässan
till fotabjället öfver handhafvarna af de
skilda vapnen, hvilkas olika tyngd och
svikt vid användningen Callot fint för-
står att särskilja. Exercerande leds jäm-
na takt, öfverfallens hast och språng,
marodörernas taskspelaraktiga fingerfär-
dighet i att plundra och på ett ögon-
blick tömma vinkällare och visthus, den
vilda fröjden i att utgjuta blod och plåga,
allt har Callot skildrat med samma osvik-
liga skärpa och en ström af lif, inför
hvilken ingen betraktare kan förbli kall.
De lefva verkligen krigarens, dödsfarans
och spänningens heta existens, alla dessa
oräkneliga vilda små soldater. Man
tycker sig höra. deras flämtande and-
ning, deras vapenslammer, skrik och steg.
Fast figurerna äro så små, förmår Callot i
hvarje enskildhet differentiera sina gestal-
ter och skilja de civila från krigets yrkes-
män. De andra äro icke blott olika kläd-
da, de gå, stå och gestikulera på ett
annat vis. Man betrakte t. ex. hans
bönder. De höra till en annan männi-
skosort än soldaterna. Se t. ex. på
flocken af satta bönder och bondkvinnor
med rifvet hår, hvilka under hugg och
slag drifvas bakbundna från sina hem
på etsningen »Den plundrade byn». De
likna tredskande, misshandlade kreatur,
som släpas från båsen, dessa stackars
tölpiga varelser, som i förtviflad, mot-
sträfvig lunk drifvas från hus och torf-
va. Eller studera bladet »Böndernas
hämnd». Där ser man Jacques Bon-
homme, när hans långa långmod ändt-
ligen tagit slut, det vilda, vanvettiga
bondeupproret. Hur plumpt, nästan
burleskt är icke dessa skördares och slåt-
termäns raseri. De slå ihjäl med slagor
och tjugor, som tröskade de säd eller
stackade hö.
Kompositionerna äro af en förvå-
nande rikedom, vittnande om en uppfin-
ningskraft, som aldrig tryter, men mång-
falden af episoder, de öfver hela ytan
spridda grupperna, begäret att berätta
allt, har onekligen i några af dessa ets-
ningar — såsom den eljes förträffliga
»Klostersköflingen» — förorsakat en viss
brist på enhet. Ögat saknar en central
punkt och förtröttas inför det oroliga
myllret af biomständigheter. Dock flera
af bladen drabbar icke denna anmärk-
ning. Det gäller isynnerhet de penali-
stiská, de märkliga fem etsningarna öfver
de militära straffen, hvilka också icke
blott äro seriens yppersta, utan i sin
mörka stränghet och sin storartade, dy-
stra realism beteckna höjden af hela
Callots alstring. Straffverktygen och exe-
kutionen af delinkventerna bilda här kom-
positionernas naturliga midtpunkt, mot
hvilken all uppmärksamhet konvergerar,
och soldathoparna äro på dessa bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
