Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Levertin, Oscar: Studier öfver Jacques Callot - V. Callot såsom krigets skildrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
OSCAR LEVERTIN.
• enformiga och långrandiga skådespelet
förströ sig med att följa ett par vildhjär-
nors tärningsspel. Men på stegen, som
leder upp till galgen, drages just snaran
kring strupen på en brottsling, och en
präst har följt med ända upp trugande
med sitt kors.
Denna bild bränner sig in i minnet.
Man måste ihågkomma detta träd, på
hvilkets grenar döda människokroppar
vissna och ruttna i stället för blad, och
se för sig denna rad af hängda med de
vilda hufvudena sjunkna på de knäckta
halsarna, hårtestarna blåsta öfver pan-
norna och lemmarna stelnade. Af en
särskild, oförglömlig hemskhet är i syn-
nerhet en bland dem, en redan lemlästad
med sitt träben. Öfver hela detta straf-
fets träd hvilar fasans mystik. En teo-
logisk utläggare från tiden skulle säga,
att dess djupa rötter flätade sig sam-
man med Lucifers träd, dödens och syn-
dens paradisträd, hvilkets frukt först
plockades och åts af Kains moder.
Att den stora uppmärksamhet Callot
i sin cykel öfver »Krigets elände» skänkte
den kriminalistiska sidan hade sin för-
klaring i tidsförhållandena, är redan an-
tydt. De skådespel, den vilda krigs-
rätten erbjöd, täflade med krigets rys-
ligheter. Lagens professionela tortyr-
mästare och krigets dilettanter lärde hvar-
andra ömsesidigt sina konster. Men
genom de många juridiciela döds- och
pinoscenerna har Callots bildserie just
fått en särskild, djup bärvidd. Genom
denna hopställning med lagens straff
hafva krigets ohyggligheter liksom för-
lorat sin karaktär af lagöfverträdelse
och undantag. Kriget har blifvit en
mänsklighetens straffinstitution, och ett
hemskt likhetstecken dragits mellan rät-
tens och våldets gärningar. Som en
HÄNGNINGEN. UR BILDFÖLJDEN »KRIGETS ELÄNDE».
sista epilog till cykeln om »Krigets elän-
de» kan man då betrakta en sanno-
likt några år äldre etsning af Callot,
som på ett enda blad samlar den dåtida
juridikens alla straffmedel, »les Suppli-
ces». Man ser framför sig stora torget
i en lothringisk stad, omgifvet af gaf-
lade byggnader, hus med svalgångar,
enkla kyrkor med runda gluggar öfver
portalerna, och midt emot hvarandra
rådhuset, af italienskt tycke, och fängel-
set, lagens båda högkvarter. På torget
myllrar hela traktens befolkning. Men
så är det också en stor domedag, på
hvilken rättfärdigheten lyser i hela sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
