Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Levertin, Oscar: Studier öfver Jacques Callot - VI. Mikrokosmos' filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER ÖFVER JACQUES CALLOT.
431
»le ciron», klåmasken, tänkt såsom det
minsta af lefvande väsen. Denna minsta
mask, säger Pascal, har icke blott en oänd-
lighet af beståndsdelar, men inom hvar och
en af dessa öppnar sig en ny värld med
sitt firmament, sina planeter, sin jord och
alla dess djur in till den minsta masken
igen, inom hvilken åter den oändliga serien
fortsätter. Hvem märker icke, att den
matematiska idén om oändlig delbarhet
i denna passionerade fantastik genom en
barnslig analogi öfverflyttats på det orga-
niska? Men i mer eller mindre utsväfvande
form återfinnes denna tanke i en mängd
arbeten från 1600-talets förra hälft. Tven-
ne skriftställen äro därvidlag särskildt an-
märkningsvärda, emedan det säkerligen är
från dem som den Pascalska paradoxen
leder sitt upphof: det ena i det idé-
rika brushufvudet Cyrano de Bergeracs
fantastiska månresa — antagligen Pascals
källa —, det andra i den lärde satirikern
Charles Sorels sederoman Francion, från
hvilken Cyrano troligen hämtat detta
såväl som andra uppslag. Då båda dessa
ställen ingå i verk af en nyckfull och
satirisk inbillningslek, är här det para-
doxala fullt på sin plats, hvilket dess-
utom icke hindrar att Cyranos formning,
hvilken framställer världsalltet såsom en
enhetlig lefvande organism och människan
i sin tur såsom ett världsallt för det system
af lefvande celler, af hvilka hon består,,
icke blott är en glänsande gaskonnadr
utan utförd med mycken följdriktighet och
aning om det sanna. En fransk littera-
turhistoriker, E. Roy, har dock i en in-
tressant studie öfver Sorel visat, hur
denna tankegång i lugnare gestalt ofta
påträffas i tidens lärda verk. Man finner
HERR DE MACEYS INTAG. UR BILDFÖLJDEN ÖFVER HERTIGENS AF LOTHRINGEN KARUSELLSPEL 1627..
den hos Gassendi, i jesuiterpatern Mer-
sennes undersökning öfver Genesis (1623),.
i den märklige bordeauxpresidenten
Espagnets fysik (1623), i Hobbes fysik
(1654). Från denna tankesfär är det
säkert också som Swift, hvilken delvis haft
Cyrano till förebild, erhållit själfva det
psykologiska uppslaget till sin människo-
fientliga satir. Ännu flera parallelställen
skulle säkerligen kunna hittas i italiensk
och fransk litteratur från 1500-talets slut
och 1600-talets början, ty idéns verkliga
fader är den utomordentlige såningsman-
nen från Nola, Giordano Bruno, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
