Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur bokmarknaden - Hirn, Yrjö: Konstens ursprung. (O. S–n.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512
O. S—N.
efter att lägga allt flere och flere kän-
nande väsen under inflytandet af samma
känsla. Den vill kufva de motvilliga och
väcka de likgiltiga. Ett gensvar, som är
så troget och mångfaldigt som möjligt,
det är hvad den begär med sin ständigt
otillfredsställda längtan. I detta begär
öfvergår uttrycksbehofvet till konstdrift.
Konstverket erbjuder sig som det mest
effektiva medlet att till ständigt växande
kretsar af lika kännande öfverföra ett emo-
tionelt tillstånd, som är likartadt med den
känsla, af hvilken vi själfva behärskas.»
För att så fullständigt som möjligt
kunna öfverföra ett känslotillstånd till en
större krets af åskådare eller åhörare be-
höfves naturligtvis en form, som under-
lättar kontakten. Konstnären måste genom
en intellektuel verksamhet söka motivera
känslan inför publiken — vare sig denna
är verklig eller fingerad — och först smeka
våra sinnen, innan han förmår egga våra
känslor och väcka våra tankar — såsom
Sully Prudhomme uttryckt det. Den högre
utvecklade konstens syftemål är dock icke
i allmänhet spridandet af en känsla utan
ett förevigande. »Men just denna drift
att odödliggöra ett själstillstånd, hvilken
tvingar konstnären att outtröttligt sträfva
efter en fullkomlig form, som åt släkte
efter släkte skall förmå meddela hans egen
tjusning och hans egen glädje — denna
högsta yttring af begäret till uttryck —
den kan fullt förklaras endast genom hän-
visning till det sociala uttryckets eggande
och befriande makt.»
För att denna anmälan icke må bli
allt för utdragen, vill jag öfvergå till att
med några ord antyda tankegången i den
senare hälften af boken.
Hufvudspörsmålet är här: huru har det
objektiva, konkreta konstverket uppstått?
Författaren besvarar denna fråga genom
en noggrann historisk-etnologisk undersök-
ning af de non-estetiska faktorer, som be-
främjat de särskilda konstformernas upp-
komst och utveckling. I särskilda kapitel
skärskådas den betydelse behofvet af tanke-
meddelelse, 2S. stimulering för krig, för
arbete och sexuell njutning samt magiskt
inflytande utöfvat på konsten och dess
tekniska medium. Dessa olika utilistiska
ändamål, hvilka naturligtvis bäst kunna
iakttagas i barbariska och vilda folkstam-
mars s. k. konstverksamhet, ha »försett
konsten med ett konkret material, en stomme
så att säga, inom hvilken den ursprungliga
uttrycksdriften förmår förkroppsliga sig själf
och utveckla sina yttringar».
»Ur dessa konkreta ursprungskällor
kunna vi äfven härleda några af de vik-
tigaste bland de egenskaper, dem vi fram-
för allt värdera i ett konstverk. Det är
sålunda tydligt, att den konstnärliga fram-
ställningens klarhet befordrats af konstens
användning i tankemeddelelsens tjänst; att
den sinnliga skönheten, som ingår i all
konst, befrämjats af konstens ändamål att
hylla eller tjusa; och att konstens förmåga
att egga och lifva sinnet blifvit särskildt
utbildad under de tider, då konstnärens
främsta uppgift varit att stålsätta männi-
skorna för strid eller arbete. Och slutligen
kan man påstå, att konstverkens illusoriska
verkningskraft till en viss grad blifvit steg-
rad genom konstens samband med den
magi, som söker åstadkomma en samman-
smältning af det verkliga och overkliga.»
Dessa sammanträngda och flyktiga an-
tydningar beträffande några af hufvudsyn-
punkterna i dr Hirns arbete torde vara
tillfyllest för att locka läsare med estetiskt
intresse att taga närmare kännedom om
själfva boken. Det är äfven för visso
mödan lönt, ty trots ämnets abstrakta
karaktär synes mig boken lämna oss ett
praktiskt resultat genom att så att säga
lägga en empirisk grundval för vårt konst-
intresse och vårt konstbehof. Den kan i
viss mån betecknas såsom ett af de värde-
fullaste bidragen till vår tids allmänna sträf-
van att popularisera konsten och öka lif-
vets skönhetsvärden genom den klara be-
lysning af konsten såsom en af mänsklig-
hetens grunddrifter, hvaromkring hela fram-
ställningen grupperar sig.
Författarens ovanligt omfattande kun-
skaper och beläsenhet på estetikens, psy-
kologiens och etnologiens områden lämnar
en god borgen för allsidighet och nog-
grannhet vid behandlingen af de svåra
problemen, hvilket väl torde uppväga en
viss tyngd och väl långt gående abstrak-
tion i framställningssättet, som ställvis trötta
läsaren.
O. S—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
