Ord och Bild / Tolfte årgången. 1903 / 576 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Erdmann, Nils: På Jonas Lies sjuttioårsdag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

virtuosmässig, — det, att han röjer en viss
förkärlek för ett och annat motiv, som
han nött ut, — och att hans varma
känsla, den innerlighet, som är så
kännetecknande för hans diktning, här och
där får en kylig nyans, en mattare,
blekare färgton, — är det ej desto mindre
ett svagt förebud till de 70 år Jonas
Lie fyller den 6 november 1903?

JONAS LIES FÖRÄLDRAR.

Till denna hans sällsynt unga och
icke mindre sällsynt kraftiga produktion
kan man säkerligen finna orsaken i hans
spänstiga, fantasirika lynne. Det är den
spänstighet, den fantasirikedom, som han
gläder sig åt hos Faste Forland.

Det syntes mig, när jag läste boken,
att den var ett slags själfuppgörelse. Ty
bakom den liflige och orolige, af
sprudlande fantasi yre hjälten skymta vi Jonas
Lies egna drag, — sidor i hans natur,
som mycket väl — tror jag — kunde
karikeras i denna riktning, och en i dikt
omformad verklighetsbild af den period
i hans lefnad, då han tog ut steget och
blef skald.

Faste Forland är ingeniör, ett
uppfinnaregeni, som dock låter fantasien
skena i väg med sig, utan all praktisk
beräkning. Därför måste han äfven
misslyckas. Den storartade affär han
grundar — icke minst genom sin
förmåga att öfvertyga folk med en
störtflod af snillrika framtidsplaner —
strandar af brist på kapital. Och hans älskade
räddar honom från skam och undergång
med att hänvisa honom till dikten.
»Hvarför icke skrifva?" säger hon.

Allt som i verkligheten tjänat till att
förvilla hans blick och som hans
inbillning frossat i, — allt detta vinner nu
terräng. Han, den skeppsbrutne, får nu
en galeas, på hvilken han seglar in i
diktens haf, mot drömmarnas gyllene ö.

Og der får han sejle og före an
        med regnbuflag ifra mast,
og der kan han kjæmpe, den slagne mand,
        fast planken under ham brast.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>