Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Strengell, Gustaf: Finsk arkitektur i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
634
GUSTAF STRENGELL.
bildats på kontinenten och som hvars
klassiska exempel gäller det kända Wert-
heimska magasinet vid Leipzigerstrasse
i Berlin. Behofvet af största möjliga
utrymme, ljus och luft är hvad det mo-
derna affärspalatset främst har att till-
godose. Därför äro väggarna, liksom
i gotiken, upplösta i bärande delar, pe-
lare, hvilka smäckert resa sig från mar-
ken upp till taklisten och mellan hvilka
spänna sig valsade plåtbärare, tjänande
till fäste för golfven. Utfyllande de så-
lunda erhållna öppningarna väldiga spe-
gelglasskifvor, och för yttermera visso
ställvis luxferprismor, hvilka genom att
bryta ljusstrålarnas riktning förstärka da-
gern i det inre.
Affärspalatsen äro jämte bangårds-
hallarna de extremaste uttrycken för den
arkitektoniska rationalismen, de äro äfven
de mest själfständiga skapelser våra da-
gars arkitektur fått till stånd, och de som
gifva de bästa förhoppningar för fram-
tiden. De visa nämligen åter, att nya
behof nu som förr slutligen skapa nya
former. —
Härmed har redogjorts för en sida
af den arkitektoniska verismen, dess upp-
tagande af naturliga byggnadsmaterial.
Emellertid måste det framhållas, att äfven
i fråga om putsen, hvars användning
själffallet af billighetsskäl alltid skall
blifva stor och hos oss på senaste tid
åter blifvit det, rationelare metoder kom-
mit i bruk. Putsen, som i fint profile-
rade listverk aldrig har pregnans nog,
användes numera i regeln också blott
som yttäckning, i form af vare sig slät-
eller, oftare, spritputs, och målad i
ljusa, svagt crêmefärgade eller gråa toner,
gör den då den läckraste effekt. Öfver
hufvud undvikas skarpa kanter, och alla
hörn afrundas därför lätt.
Om de öfriga framsteg riktningen
medfört må här blott nämnas, att åt
plananordningen numera oändligt mycket
större omsorg börjat ägnas än förut.
Rummen söker man göra »hemtrefliga»
och gestalta individuel, mörka korri-
dorer och tamburer undvikas så vidt
möjligt, och i fråga om komfort och
bekvämlighet införas ständigt nya för-
bättringar. Ett närmare ingående på
detta område skulle dock föra för långt.
Naturalismen eller rationalismen, hur
man nu vill kalla den, är en utprägladt
kosmopolitisk rörelse, och de principer,
som ligga till grund för den, äro i huf-
vudsak de samma i alla land, äfven om
uttrycken något variera. Den framställ-
ning af dess uppkomst och förlopp i
stort i tvenne af de europeiska kultur-
länderna, som tidigare gifvits, har där-
för synts författaren både berättigad och
nödvändig. Annorlunda ställer sig saken
beträffande de strömningar, som nu skola
behandlas.
Romantiken är visserligen äfven en
universel rörelse. Men till romantikens
utmärkande egenskaper har ständigt hört
den att vara nationel, och i motsats
till den tidigare skildrade verismen får
den också på byggnadskonstens om-
råde i olika länder ett väsentligen olika
förlopp; att här ens antydningsvis följa
dess öden utom våra egna gränser tyc-
kes därför öfverflödigt.
På vågberget följer vågdalen, och
allestädes är romantiken ett uttryck för
ledan vid en till mognad hunnen och
redan banal vorden rationalism; hos oss
däremot, där ju rationalismen ännu är
ung, ytterligare och kanske snarare ett
litet och i det svåraste politiska betryck
kommet folks försök att konstnärligt finna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
