Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ur C. J. L. Almqvists lif. Utdrag af bref meddelade af Viktor Almquist. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
° O o
Ar 1864, aret innan han återvänder
till Europa, skrifver han till hustrun:
»Af allt, som kom mig tillhanda med edra
sista bref, var det ingenting likväl, som fägnade
mig mera än din fotografi eller porträtt bästa
Maria. Du sitter der i en rätt ståtlig klädning
och en ganska vacker hufva eller mössa, med
långa band. Men skall jag säga dig, hvad
som rörde mig allra mest? Det var anblicken
af dina händer. Fordom så knubbiga och trinda,
syntes de nu spensliga och magra — och,
Maria lilla, det var icke af ålderdom allenast
— men af lidande — huru mycket har du icke
lidit — lidit för min skull! Kanske bedrog jag
mig på fotografens tafla, men så syntes det
mig; och dessa dina små magra händer kysste
jag oräkneliga omgångar, och under tårar: det
var allt hvad jag hade.»
I bref från Bremen efter återkomsten
från Amerika säger han:
»Du, bästa Maria, deltar väl icke i dagens
politik, men dock vet jag tillräckligt af dina
liberala tänkesätt, att du lifligt gläds åt hvad
som nyligen tilldragit sig på Riksdagen.»
Där hade vid denna tid den nya
riksdagsordningen af ständerna antagits.
Till sin elfvaåriga dotter skrifver han
från Paris följande bref:
»Min lilla älskade Maria! Huru mår du,
min lilla goda flicka? Du hjälper väl mamma
att plocka bär? Låt se att du i allting är
fullkomligen lydig emot din goda mamma, flitig,
ordentlig och snäll, så skall pappa alltid komma
ihåg dig och älska dig i all lefnad. — — Här
är jag nu uti en mycket stor stad, hvaruti 10
gånger så mycket mermiskor bo som i
Stockholm. Kanske kommer också du någon gång
hit, ehuru det är ingenting att längta efter:
Ty Sverige och Stockholm äro mycket vackrare
än Frankrike och Paris.
Öfva dig ändtligen hvarje dag uti att spela,
skrifva och räkna. Du skall också sy snällt
för mamma och läsa högt. Du skall tycka om
att läsa i vackra böcker, så skall pappa älska
dig. Hvarje morgon och afton och ofta midt
på dagen tänker jag på dig min lilla Maria,
låt se, att också du ber Gud för din pappa
der han nu är. Mamma lemnar dig en present
ifrån Paris, så att du deraf har ett minne; kan
se derpå och tänka på din pappa. Helsa alla
MARIA ALMQVIST FÖDD LUNDSTRÖM (1S64).
dina goda vänner! Adjö för denna gång. —
Evigt din far, som älskar dig.»
Ar 1845, omständigheterna tvinga
Almqvist att uppehålla sig utomlands,
skrifver han från Köpenhamn till
brodern :
»Det skär mig i hjertat att icke nu få råka
de mina! Jag kan uppriktigt säga, att min
största om icke enda glädje i lifvet består uti
att se lilla Maria och Ludvig för mina ögon!
Men nöden har ingen lag. —»
I själfva verket fick Almqvist icke
mycket lefva tillsammans med dessa sina
kära. Han fördes af omständigheterna
och inre drift ut på ideliga resor, äfven
långt innan Amerika blef hans nya
hemland.
»När jag tänker på er», skrifver han till
dem derifrån, »förekommer det mig såsom
någonting afgjordt, att också ni, om Gud ger Er
att lefva, kommer att göra resor. Det ligger
nemligen något i vår blod (jag menar vår slägts
blod och natur) som uppmanar till dylikt. Jag
har en smula studerat denna blod i min egen
person: den består af två hufvudelementer, som
förekomma andra stridiga, men hos oss äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
