Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ur C. J. L. Almqvists lif. Utdrag af bref meddelade af Viktor Almquist. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
kunna ägna min verksamhet åt litterära
arbeten, utan de hinder, som föranledas
af ständig uppmärksamhet och bestyr
med ekonomiska angelägenheter för de
mina». Sonen var nu officer och dottern
fullvuxen. Fordringsägarna trodde han
sig kunna tillgodose genom lugnare
arbete utrikes, hvarjämte han i sin
öfver-spända fantasi kanske inbillade sig kunna
där indrifva åt honom af von Scheven
anförtrodda fordringar. Själf har han i
Amerika uppgifvit bland annat detta
skäl för sin ditresa under förklaring, att
han varit delägare i vissa af »den gamle
herrns» penningeaffärer och att denne
förlitat sig på några främlingar, som
olyckligtvis befunnits vara ganska
opålitliga.
Huru som helst, tiden var nu inne
för Almqvist att »expatriera sig»,
»eman-cipera sig från fosterlandet»; ingen »hade
gagn af det, att han hemma sutte i
gäld-stugan». Onda tungor hade alltid varit
i liflig rörelse angående honom; och när
nu »den gamle herrn», som fruktade att
•ej få ut sina hopade procenter, med den
giriges konst lät ryktena löpa med
ockra-reränta, togo dessa en omfattning, som
snart utträngde hvarje besinningsfullt
omdöme.
»De tänkesätt, för hvilka jag stridt,
erbjuda blott förbannelse», utropar
Almqvist. Trött och upprörd, för »sensibel»
att längre mota de haglande skymforden,
att trotsa den växande stormen, beger
han sig på flykten. Långt borta i väster
lockade det stora landet med
institutioner, fria som de, hvilka han efterlängtat.
Där kunde han dölja sig undan de
väl-förtjenta förebråelserna, undkomma hat
och förtal. Där kunde han åter, såsom
han på sin ålderdom uttrycker sig, få
känna inom sig »samma sentiment i
själen, som då han var nitton år.»
Visst är, att den som genomläser
brefven från hans ungdoms resor och
därefter skrifvelserna frän de amerikanska
färderna, skall i dem finna samma sinne.
En flod flyter sin fåra fram, gör kanske
ett fall, möter nya nejder och glider åter
lugn mellan blommande stränder.
Almqvists inre lif, hans själs drömmar voro
desamma, fast »Atlantiska oceanen låg
emellan hans nätter och hans dagar».
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
