Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ur C. J. L. Almqvists lif. Utdrag af bref meddelade af Viktor Almquist. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med de amerikanska förhållandena
känner han sig tillfredsställd, ehuru han
ännu har det »blott så, att han ungefär
kan lefva». Visst gifves det också här
humbug, charlataneri och grundlöshet.
Men, säger han, »det är icke som det
Europeiska Humbuget, Charlataneriet och
Grundlösheten, hvilka ofta äro där så
djupt inrotade att man ej blir dem varse,
och af själfva lagarne så heligt hållne,
att de ej få vidröras».
Emellertid gå åren, den gamla
ögonsjukdomen gör sig åter kännbar, och
belåtenheten med den stora staden, där
han allt fortfarande är bosatt, börjar att
ge vika. För att undfly »det torra,
tråkiga och skenheliga Philadelphia»
företager han resor till foten af
Aleghany-bergen; och i dessa trakter, som han
finner mycket romantiska, vistas han
med några litterära vänner långa tider.
Eljest sysselsätter han sig med studiet
af spanska språket och arbetar i ett stort
bibliotek, där han har goda vänner.
»Således har jag då åtminstone
återbe-kommit hvad jag förut så mycket
saknade i Amerika, nämligen en rik tillgång
på goda böcker.» Det är dessa som
hålla honom kvar, »ty Philadelphia är
jämförelsevis snart sagdt den enda stad
som är rik pä böcker och kan meddela
denna tröst». Eljest skulle han gärna
velat flytta längre upp mot norden, heter
det.
Han flyr för någon tid undan till den
ej så långt aflägsna lilla staden
Burlington i New Jersey och gifver i bref
därifrån i september 1857 ånyo uttryck åt
sin längtan efter bref från hemmet:
Ȁlskade Maria! Jag skrifver detta bref i
ett slags förtviflan emedan det är nu så
gruf-ligen länge sedan jag fick något bref från Eder!
Har ni alldeles öfvergifvit och glömt mig? —
Ni har ändå några vänner omkring Er; men
jag har ingen. Ack, om ni visste, hur tungt
det kännes. Har någon ny olycka, någon stor
sjukdom händt Eder? Jag gör mig så många
sorgliga föreställningar. Jag vet väl, att du
icke gerna skrifver, goda Maria, men kunde
icke lilla Maria och Ludvig beröfva sin tid så
många minuter, som att sända mig några rader
till hugkomst, till underrättelse och —
åtminstone någon liten tröst.»
»Jag har nu» —fortsätter han — »genomett
slags litterärt engagement en förhoppning att
öfver hösten och vintern komma ut, antingen
till Mexiko eller Peru, hvilket jag alltid mycket
önskat; helst det är länder, der ingen vinter
finns.»
Emellertid är han ännu i december
kvar på samma ort, och sedan han där
fått bref både från Sverige och Dresden,
där dottern nu uppehåller sig för
artistiska studier, skrifver han till henne:
»Dina bref för hvilka jag nu så innerligt tackar
dig, hafva hos mig väckt många betraktelser.
Men genast och främst måste jag rätta ett stort
misstag, som synes i ditt sista bref, deri du
tyckes tro att jag varit ond på Eder för att jag
en så lång tid saknade några rader från Er.
Ack! hur skulle jag kunna vara ond eller i den
meningen ledsen på Er? Hvad rättighet hade
jag dertill? Nej! men jag var en lång tid
obe-skrifligt sorgsen: jag tänkte oupphörligt på Er.
och visste icke hur det var —.»
Samma oro förföljer honom ständigt.
Den 26 november 1859 innesluter han
bref till de sina i konvolut till brodern:
»Blif icke ond på niig, käraste Fridolf, för
att jag inneslutit detta bref under ditt k uvert
Såsom flerä bref synas ha gått förlorade, hade
jag ingen annan utväg. Bed för Guds skull
lilla Maria eller Ludvig snart skrifva; jag är
så obeskrifligen orolig.»
Philadelphia är fortfarande Almqvists
fasta boplats till år 1860, då han flyttar
icke mot norden utan åter mot södern,
åter till New Orleans, nere vid
mexikanska bukten. Här bryter nu den stora
rebellionen ut. Staterna där nere resa
sig mot de norra. Republiken är i fara.
Skall ett kejsardöme bildas i de Förenta
staternas rike, slafveriet träda i frihetens
ställe? Almqvist, unionisten, Lincolns
ifrige anhängare, slafveriets bittraste fiende,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
