Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Min konståskådning. Af Albert Engström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIN KONSTÅSKÅDNING.
Af ALBERT ENGSTRÖM.
INNES något mera
resultatlöst än tal om konst?
Att tala om konst är
att tala om lifvet, och att
tala om lifvet är att söka
lyfta sig själf vid håret — hvilket väl
torde möta svårigheter.
Men att älska konst utan att söka
definiera konstens begrepp är att vara
ett godt stycke på väg att förstå
konstens väsen.
Jag äger själf ett stort konstverk —
en grönländsk kajak. Jag kan knappast
tänka mig något vackrare och mera
ändamålsenligt. Dessa båda begrepp, det
sköna och det ändamålsenliga, anser jag
identiska. Kajaken är frukten af
tusentals generationers sträfvanden att nå ett
praktiskt resultat, och detta blef ett
konstverk, som i linjeskönhet och
ändamålsenlighet ännu är oöfverträffadt af
någon båttyp.
Jag äger en fiskkorg, som lättast
bä-res öfver axeln på en därtill särskildt
skulpterad stång. Denna stång är
härlig i form, och alla sätt att bära korgen
utan den stången bli besvärliga. Stången
är också resultatet af många generationers
spekulationer och har blifvit vacker just
genom sin egenskap att vara praktisk.
Jag har ett par lappskidor — —
Hur mycket större glädje har jag
icke af en kajak» en sädan där stäng,
ett par praktiska skor, ett förstklassigt
gevär, än af en tafla som föreställer
något, hvilkets riktighet jag kan kon-
statera, endast om jag känner motivet!’
Jag tror, att vi stå inför gryningen af’
en konst, som mera än den nuvarande
är ägnad åt ändamålsenligheten, åt det
praktiska, åt en vacker form för
uppfinningar, åt människornas sträfvan att göra
sig fria. Vår nuvarande konst — och
till konst räknar jag allt som har med
fantasi att göra — är gammal,
föråldrad, bunden i former, bunden af
samhället, — men västerifrån kommer
vetenskapen med kommunikationsmedel,
med nya sociala synpunkter, med anarki,,
med ungdomlighet, och mötes just i
Europa af den uråldriga Östern, som
följer med soluppgången och slungar
emot västern hela sin gamla kultur, sin
filosofi och sin konst, mot hvilken vår
är barnets.
Låt mig skrifva som tankarna
komma! Det af ny konst, som tillförts
oss-under det sista fyrtiotalet år, är japanskt.
Till Sverige ha vi fått det öfver
Frankrike. Begreppen karaktär i linje och
stämning i modern mening ha vi fått
från Japan, och den nuvarande
konstnärliga realismen är i sina bästa yttringar
af japanskt kynne. Mig tyckes, att den;
österländska filosofien med dess
anti-in-dividualistiska karaktär — äfven på
andra områden än den bildande konstens
— är på väg att eröfra Europa.
Vi måla porträtt, japanerna mäla
typer, generalisera. De förstå ej vår
sträfvan, och vi måste erkänna, att de
stå konstnärligt högre än vi. De ring-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
