Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Johan Ludvig Runeberg. Några ord till hundraårsdagen. Af Karl Warburg. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
greppet, och man hade högsint nog sänkt
det i glömska — ett värdigt exempel
äfven för andra tiders litterära strider.
Och det blef flere gånger fråga om att
göra honom till »synlig ledamot» af
Akademien. Den som var ifrigast härför
var — Tegnér.
Redan 1837 hade han skrifvit i ett
förtroligt bref till Brinckman: »Hvad
säger du om Runeberg i Helsingfors, som
dock icke är svensk medborgare (annat
än endast) till språket? Det är dock
verkligen en svensk natur. Att han
skrifvit allehanda mot mig — jag har ej läst
det — skulle ingalunda hindra mig att
ge honom min röst».
Detta Tegnérs yttrande kom genom
de Tegnérska brefvens utgifvande i tryck
år 1873 till Runebergs kännedom och
beredde honom stor fägnad.
Ar 1841 upptog Tegnér — kort
efter sin sjukdom — ånyo frågan och
nämner i ett otryckt bref till Atterbom
(Lunds bibliotek) bland kandidater främst:
»Runeberg, som väl är finne, men
svensk till språk och tänkesätt och dikt.
Den politiska åtskillnaden har ju
ingenting att göra med vitterheten.
Akademien har ju gifvit honom sitt stora pris.
I statuterna stå icke finnar uteslutna.
Huru skulle annars Franzén blifvit
kallad? Dessutom kan ju kungen ge
honom Tierp*, som nu är ledigt eller som
snart blir. Kände jag R., skulle jag
proponera honom söka. Är du i
korrespondens med honom, så skrif. Han
är ju prästvigd.»
Men Atterbom svarade, att Beskow
hade ett ypperligt förslag att dröja med
Runebergs inval tills efter Franzén. »Bäst
vore, om han flyttade öfver till Sverige,
och jag ämnar i dessa dagar tillskrifva
honom därom.»
Då Franzén 1847 gick hädan, stran-
* Tierps pastorat i ärkestiftet.
J. L. RUNEBERG. LITOGRAFI EFTER FOTOGRAFI.
dade frågan om Runebergs inval,
antagligen på politiska skäl.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
