Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenskarna vid sydpolen. Några data ur sydpolsforskningens historia. Af Carl Forsstrand. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jorernas färder under de stora geografiska
upptäckternas nyss tilländagångna första
glansperiod lockade till nya expeditioner
och äfventyr, dröjde det ej länge, innan
djärfva sjöfarande, såsom Francis Drake,
Dirk Gerritsz, Schouten och Le Maire
m. fl., begåfvo sig till den aflägsna
södern för att uppsöka Terra australis. De
misslyckades helt naturligt, då resemälet
blott fanns i fantasiens värld, men fastän
resultaten af deras försök sålunda blefvo
negativa, fortlefde föreställningarna om
den underbara, eftersträfvansvärda
kontinenten ännu ett par århundraden eller
ända till dess den berömde sjöfaranden
James Cook under sin andra
världsom-segling, åren 1772—75, trenne gånger
passerade södra polcirkeln och genom
vidsträckta färder i sydpolarhafvet till
fullo ådagalade, att något Terra australis
icke existerade, utan att
sydpolsregioner-na med sina ödsliga öar, sina väldiga,
drif-vande isberg och sin sammanhängande
packisbarriär ingalunda kunde hysa ett
land, som man drömt sig rikare och
härligare än Indien och Kina.
Cook hade haft några föregångare,
som under sökandet efter Sydlandet gjorde
några smärre upptäckter, nämligen
fransmännen Bouvet åren 1738—39 (den
efter honom uppkallade ön), Marion de
Frezne 1771—72 (Prins Edvards ö och
Crozets öar) samt de
Kerguelen-Tréma-rec, som 1772 kom i sikte af det efter
honom benämnda Kerguelens land; men
det är först med Cook som den
egentliga geografiska antarktiska
upptäcktshi-storien börjar, och af särskildt intresse
för oss svenskar är att ihågkomma, att
en svensk naturforskare, nämligen
Linnés lärjunge Anders Sparrman, deltog i
Cooks resultatrika sydpolsfärd.
Efter Cook hvilade emellertid
forskningsverksamheten i sydpolsregionerna
mer än fyra decennier, och dess
återupptagande står i samband med några hval-
och sälfångstfärder. Sålunda upptäckte
engelsmannen William Smith 1819
Syd-Shetlandsöarna och ryssen von
Bellings-hausen 1819—20 Traversey-öarna, Peter
I:s ö och kusterna af Alexanders land.
James Weddell seglade 1823 söder ut från
Syd Georgien och framträngde i det isfria
hafvet tre grader sydligare än Cook
kommit, eller till 74° 15’ s. br., Biscoe
upptäckte på sin cirkumpolära färd 1830
—32 Enderbys land, Grahams land
och-Biscoe-öarna, och John Balleny fann 1838
de tre vulkaniska, efter honom
uppkallade Balleny-öarna och såg längre i
väster ett land, som senare identifierats
som Wilkes land.
Hvalfångarnas färder efterföljdes af
den antarktiska forskningens första
vetenskapliga period, hvilken sammanföll med
Dumont d’Urvilles, James Ross’ och
Charles Wilkes’ expeditioner. Dessa
tillkom-mo på initiativ af Alexander von
Hum-boldt och den store tyske matematikern
Gauss, som år 1838 hade framlagt
lagarna för jordmagnetismen. Ar 1832
hade John Ross på Boothia Felix i den
arktiskt-amerikanska* arkipelagen funnit
den magnetiska nordpolen, och då det
var icke blott af det största
vetenskapliga intresse utan äfven af stor praktisk
betydelse för sjöfarten att konstatera
läget äfven af den magnetiska sydpolen,
blef uppsökandet af denna de tre nämnda
stora expeditionernas hufvudsyfte. Väl
lyckades det ingen af dem att fullfölja
detta, men Ross, som på sin färd den
12 januari 1840 landsteg på
Possession-ön och som sålunda var den förste, som
beträd t det antarktiska fastlandet, fann
vid Kap Adare den magnetiska
inklinationen vara så stor, att det var
uppenbart, att han ej var långt ifrån polen,
hvilken han äfven ganska exakt
beräknade vara belägen på 76° s. br. och 1450
20’ ö. 1. Ross’ geografiska upptäckter
voro lika viktiga. Det land, han funnit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
