Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Carl Gustaf Estlander. Af Georg Göthe. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska arbeten stiger inalles till nära 200
under nämnda årsperiod, medan å andra
sidan tidskriften innehåller talrika »bref
från Sverige» af G. Nordensvan, C. R.
Nyblom, A. Frænckel, G. af Geijerstam,
A. Kerfstedt, A. Strindberg, K. F. Werner,
samt andra svenska artiklar af Snoilsky,
L. v. Kræmer, G. Björkman (poesi), A.
Ch. Edgren, A. Kerfstedt, Å. Munthe,
H. Nyblom (prosa, vitterhet), U. v. Feilitzen,
Th. Hagberg, A. Jensen, H. Lindgren,
G. Nordensvan, H. Schiick m. fl. Men
äfven inom andra fack, t. ex. historia och
framför allt bildande konst, ihågkommes
gärna Sverige, icke minst af Estlander
själf. Öfverhufvud påträffas bland
tidskriftens c:a 300 författare ett 50-tal svenskar.
Men jag fortsätter ined statistiken af
Estlanders eget författarskap. Under
rubriken konst förekommer hans namn under ett
50-tal längre eller kortare artiklar (mest
anmälningar), under historia 25,, stats- och
rättsvetenskap 12, geografi, reseskildringar
o. d. 20, språkvetenskap 8,
undervisningsväsen 13, religion 12, filosofi 4, ekonomi
6, nekrologer 9, varia 28. Inalles har
han under dessa år författat mer än 360
längre eller kortare artiklar och däribland
långa uppsatser öfver så olika aktuella
ämnen som språkstriderna i Finland och
Norge, litterär och artistisk äganderätt,
kvinno-emancipationen, latin- och
realskolan, estetiska och moraliska intressen i
skaldekonsten, m. fl.
I sanning ett omfattande författarskap!
och ett författarskap hvilket, såsom vi sett,
i många hänseenden äger ett alldeles direkt
intresse för oss svenskar.
I detta sammanhang böra vi äfven
påpeka Estlanders andel i det af Leo
Meche-lin 1893 utgifna monumentalverket
»Finland i i9:e seklet», som ju äfven i
Sverige är välkändt. Estlander, som var
ledamot i redaktionskommittén, författade
nämligen där det innehållsrika kapitlet
»Finlands svenska litteratur».
För Estlander har det tydligen varit
en hjertesak att söka vidmakthålla det
andliga sambandet mellan Finland och
dess gamla moderland, och han har
därvid gjort hvad i hans makt stod för att
göra sin tidskrift till en förmedlande länk
på det litterära området, en kultöfver*
bringare. Måhända ha vi i Sverige icke
gjort full rättvisa åt hans ädla sträfvan.
C. G. ESTLANDER VID OMKRING 50 ARS ALDER.
Må vi åtminstone nu tacksamt erkänna»
den!
Vid en bläddring i hans många
artiklar om vitterhet och enkannerligen då de
svenska, kommer den tanken för mig, att:
vi mången gång under våra egna
brytningar och strider haft godt af att
bättre-lyssna till en så opartisk betraktares
be-sinningsfulla ord än vi kanske gjort
(läs-t. ex. hans uttalanden om C. D. af
Wir-sén och A. Strindberg). Idealist som han är
af själ och hjärta, är han dock allt annat
än trångbröstad och skuggrädd. Han är
vidhjärtad nog för att släppa gamla
trosartiklar, som synas honom föråldrade, och
att med sympati mottaga nya uppslag, som
vilja bryta sig fram — blott att de
ickevisa sig fientliga mot lifvets ädlare makter
och därmed mot lifvet själft.
Det afstånd, på hvilket han står från
oss, är ej så långt, att det förmår afkyla.
hans sympati, men tillräckligt för att ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
