Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Drottning Kristina-porträtt. Af Axel L. Romdahl. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
protokoll, kunna vi ändå tro på den, så
att vi frestas säga: så bör drottningen
ha sett ul —; äfven om hon ej gjorde det.
Både hon själf och hennes samtida
tyckas också ha satt detta porträtt högre
än andra, och det är denna typ,* som 1
gravyrer af mästare som Nanteuil och
Tanjé gått världen rundt med Scudérys
epigram:
»Christine peut donner des lois
Aux coeurs des vainqueurs les plus braves.
Mais la terre a’t elle des rois,
Qui sont dignes d’en étre esclaves.»
Mellan denna bild och den, till
hvilken vi nu komma är ett stort språng.
Holländaren Abraham Wuchters Kristina
i Uppsala universitetshus är återgifven i
ett ypperligt stick af dansken Albert
Haelweg med årsbeteckningen 1661 och
måste följaktligen vara målad under
ex-drottningens första gästbesök i sitt forna
rike, en tidpunkt, då hofvet i
Köpenhamn just lånat ut sin konterfejare till
det i Stockholm. Nära ett decennium
ligger mellan den Bourdonska typen och den
fysionomi, som nästan skrämmande
blickar oss till mötes ur Wuchters tafla. Tio
år, och hvilka! Först och främst de
kanske skickelsedigraste i en kvinnas lif, de
under hvilka hon ser sin ungdom vissna.
Därtill kommer så allt hvad Kristina
under dem upplefvat: nedläggandet af
kronan, trosskiftet, vandringslifvets oro,
vilda projekt som eröfringen af Neapel
och grymma utbrott som Monaldeschis
mord. Slikt ristar märken i anletet som
i själen. Och hennes porträttör har ej
fördolt dem utan användt all sin ärliga
och osminkade realism.
De Wuchterska konterfej jag eljes
känner äro rätt konventionella och hvar-
* Af denna typ är den ryttarbild af
drottningen, som hon förärade konung Filip IV och
som nu finnes i Pradomuseet i Madrid. Se
afbildning i Ord och Bild VI vid sid: 48 samt
notis i »Dagboken» i samma årg. sid. 11.
dagliga; detta blef och måste under
intrycket ^f modellen själf blifva en bild
af annat slag än de vanliga alstren af
Hollands borgerliga porträttkonst. Ty
liksom karaktären i ett porträtt ofta
bestäms af mästarens manér, så kan
äfven stundom spåras ett spontant
inflytande af den framställdes kynne och typ
på porträttstilen.
Wuchters Kristina med skarpa drag
och blekgul hy, höljd i ett dunkel, ur
hvilket blott en flik af rödt i dräkten
lyser upp som en falnande brand, en
kväfd och kolnande lidelse, är hemsk och
gåtfull att skåda, och vi stirra på henne,
så att hon måhända till sist följer oss in
i drömmen. Den väcker, denna bild —
för att använda det kända Aristoteliska
uttrycket — på en gång fruktan och
medlidande. Och vi beundra Azzolini,
som kunde få makt öfver denna kvinna
och dämpa böljesvallet och oron i
hennes inre.*
Den Kristinabyst af Bernini(?),** som
tillhört kardinalen och gått i arf i hans
ätt, återger just ej drottningens drag
fagrare än Wuchters målning, men om
hon i denna verkar häxa, gör hon i den
italienska bronsen intryck af romersk
kejsarinna — ja skillnaden var ju ej
alltid så betydande mellan de båda typerna.
— På det hela är Kristinas bild oss
bevarad bättre och i mera allsidig
belysning än de flesta af våra äldre regenters.
Det är framför allt genom Beck, Bourdon
och Wuchters vi känna henne.*** Med
* På Skokloster finnes ett knästycke af
Kristina med afgjordt samma typ som i
Upp-salaporträttet och af Olof Granberg tillskrifvet
Wuchters. Skoklosterbilden har emellertid en
helt annan färgstämning i hvitt och blått och
gör ett måhända mera dekorativt men mindre
suggestivt intryck.
** I Ord och bild IX, sid. 290.
*** De porträtt af drottningen, som målats
af J. Ovens i Hamburg 1667 och af Mikael
Dahl i Rom 1687, ha endast genom skriftlig
tradition kommit till vår kännedom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
