Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Musikrevy. Af Karl Valentin. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fot. H. Hainnqvist.
CLARY MORALES.
som fängslar och tjusar än i dag, liksom vid
deras första framträdande.
Vid Grieg-konserterna medverkade
gref-vinnan Aina Mannerheim, fru Monrad,
fröken Lundequist, herrar Aulin och
Stenham-mar. De båda sistnämnda hafva äfven
gif-vit tvenne sonataftnar, vid hvilka särskildt
ett verk af den här dittills okände franske
tonsättaren Alkan ainé väckte ett mer än
vanligt stort intresse.
Af orkesterkonserter äro att nämna
symfonikonserterna å kgl. teatern,
konsertföreningens konserter och en sådan gifven af
tonsättaren Hugo Alfvén.
Vid hofkapellets symfonikonserter under
anförande af första hofkapellmästaren
Nord-qvist äro särskildt att märka en afdelning
ägnad åt minnet af Hector Berlioz,
hvar-vid dennes »Symphonie phantastique», det
luftiga, älflika scherzot »Fée Mab» ur
symfonien »Romeo och Julia» samt en förut här
ej hörd »Réverie et Caprice» — förträffligt
spelad af konsertmästare Zetterquist —
kom-mo till utförande. Vidare en symfonisk
dikt »Penthesilea» af Hugo Wolf.
Kompositören är ju i främsta rummet
romanskompositör, och kompositionen lär vara ett
ungdomsarbete. Men den var likafullt
onekligen synnerligen anmärkningsvärd, storslagen,
målande och klangrik samt med en tjusande
mellansats.
Därjämte hafva å kgl. teatern norska
konserter gifvits under anförande af Grieg
och af kapellmästaren Halvorsen. Den
sistnämnde visade sig vara en duktig och
rutinerad kapellmästare, i besittning af en sund
ehuru ej i högre grad förfinad smak. Hans
tonsättningar och hans sättningar för
orkester af Griegs pianostycke »Brudefölget
drager forbi» och för violin och viola af
Hän-dels »Passacaglia» skulle bättre försvarat
sin plats på en populär konsert än å en
symfonikonsert. Händels »Passacaglia»
utfördes för öfrigt på berömvärdaste sätt af hrr
Halvorsen och Zetterquist. Som solist
medverkade herr Karl Nissen, hvilken i
utförandet af Sindings Dess-durskonsert ådagalade
en betydande pianistisk talang, stor teknik
och exceptionell kraft.
Å kgl. teatern ägde jämväl herr Alfvéns
konsert rum, hvarvid tonsättaren uppförde
egna kompositioner: sin omarbetade första
symfoni, en ny svensk rapsodi, benämnd
»Midsommarvaka», samt sånger vid piano.
Rapsodien, svensk ej blott i sina motiv
utan i hela karaktären, är en
underhållande tonsättning med målande skildring af
folklif på vägen och dans på logen, hvars
säkra instrumentala behandling ej saknar
humoristiska inlägg och realistiska drag.
Däremellan ett stämningsfullt, ljuft andante med
stillhet och drömmar, liksom omsvept af
midsommarnattens lätta dimslöja.
Populärt anlagd och hållen har
rapsodien all utsikt att vinna spridning och bifall.
Äfven symfonien ter sig delvis svensk
i anläggningen. I det hela frisk och
koncentrerad — endast andantet är väl
ut-tänjdt — röjer den, åtminstone i sin
nuvarande form, betydande orkestral förmåga
och utprägladt sinne för kontrapunktiska
kombinationer. Någon bristande
enhetlighet tycktes — åtminstone vid en gångs
hörande — ej hafva uppstått däraf att
tonsättaren låtit symfonien undergå en
omarbetning flere år efter dess tillkomst. Möjligen
då att inledningen med sin moderna
hållning skulle kunna tyckas vara af senare
datum än det öfriga.
Kompositören dirigerade själf och
gjorde detta rätt säkert utan att dock ännu
hafva förvärfvat sig tillräcklig vana, hvadan
också åtskilliga ställen ej framträdde med
nödig klarhet, sammanhållning eller
mjukhet.
Herr Alfvéns sånger, mera gifvande i
harmoniskt än i melodiskt hänseende, ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
