Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Dansen som bildande konst. Af Albert Dresdner. Öfversättning från författarens manuskript. Med 26 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dansen, grupp af JEAN-BAPTISTE carpeaux. A Stora operan i Paris.
Kärleken blir därför den moderna
dansens och balettens enda innehåll; ett
visserligen härligt tema, användt för
dansen sedan urminnes tider — men vår
tid behandlar det ovärdigt fattigt.
Hur mycket ädlare framträdde det
ej i miss Duncans danser! Den skygga
kärleken skildrade hon och den hängif-
dans, som genom sin originalitet och
storstilade enkelhet lär vunnit allmänt bifall. De
danser, som utföras af de vanliga kulturfolkens
deputerade, äro däremot af helt annan art.
na, hur kärlek flyr undan — hur den
lockar, grubblar, tviflar. — Och kärleken
var ej heller uteslutande motivet i
hennes danser. Hon visste äfven att
tolka oskuldsfull glädje, mänadisk
vildhet, helig andakt, ljuft drömmeri och
svårmodigt allvar. Glädtiga vårdanser"
bjöd hon oss för soliga majdagar,
öf-vermodiga maskdanser för karnevalen
och sommarvarma ringdanser för
midsommaraftonen. Det är detta som kom
mer en att tro, att danserna åter kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
