Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Dansen som bildande konst. Af Albert Dresdner. Öfversättning från författarens manuskript. Med 26 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIAREDANS I DELSBO. OLJEMÅLNING AF J. W. WALLANDER.
studium af statyer och målningar från
antik, renässans, rococo. I miss Duncans
danser ser man de antika
vasmålningarnas och Botticellis gestalter lefva upp
med förvånande sanning. Och
härigenom ha vi kommit att förstå, att dessa
afbildningar äga mer än historisk
betydelse för dansens konst. — Vi ha fått
se, att de gamla danserna ännu äro
dans-bara och att de kunna användas vid
praktiskt studium. I hvilken grad de
äro användbara har miss Duncans
dans-konst också lärt oss.
Hennes dans är nämligen i
hufvud-sak hvad hon lärt af forna tider, och
hennes eget omedvetna, personliga
temperament, som tyckes röra sig inom
tämligen trånga gränser, visar sig egentligen
blott i danser med lugnt allvarlig eller
oskyldigt glädtig prägel.
Miss Duncans konst är dock ej en-
dast en ättling af det förflutna, den har
äfven sin rot i nutiden. I Amerika har
man redan länge uppmärksammat
problemet om kroppens estetiska uppfostran.
Mångenstädes hålles där, enligt hvad
vänner berättat mig, Callisthenics, öfningar
för vinnande af kraft i skönhet, en
metodisk förbindelse af musik, mimik och
gymnastik, med ringleken som särskildt
ämne.
Öfningar af detta slag äga rum såväl
vid högre flickskolor som i särskilda
klubbar, och på flere håll har man för
dessa öfningar inrättat Callisthenier, som
stå i förbindelse med gymnastiklokalerna
(Turnhalls). — Äfvenså har fransmannen
Delsartes metod för utbildning och
förädling af åtbördernas spel fått stor
användning och vunnit många sympatier i
Amerika.
Kännare påstå, att tydliga spår af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
