Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Kah Teli. Af Mildred Thorburn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAH TELI.
Af MILDRED THORBURN.
AH TELI, den lilla
danser-skan, satt nedhukad på
trappstegen, som ledde till
Saraswatistempel, och grät,
så att den smärta gestalten
i de gula sidenskynkena skakade. Hon
drog ned sitt korpsvarta hår som en
slöja för ansiktet och såg icke ens upp, då
den lille brune Uik, malajen, kom förbi med
en laddning saftiga bananer och ropade
med gäll sjungande stämma:
»Kommen hit, O Saraswatis döttrar
— I med de lätta fotterna! Det är hett
vid solens nedgång. Läsken eder med
mina frukter!»
Ibland de mörka teak-träden skymtade
ljusa dräkter, och två af Saraswatis
prästin-nor kommo trippande genom
tempel-t lunden. Deras skira klädnad af gult
siden svepte mjukt kring de
sandalbeklädda fotterna, som de sirligt rörde, så
att de små silfverbjällrorna pinglade rundt
vristen. I handen hade de lätta
palmblad, för att fläkta bort värmen och de
små insekterna, som frodas i närheten
af den stora floden, och i håret hade
de stuckit in några långa, rosenröda
törnen för att härma de små kinesiskorna,
som sälja té och sidentyger i Lemungas
basarer.
De voro så lätta om hjärtat, då de
nalkades den stora pagoden, som fågeln,
då regntiden är förliden, men åsynen af
den gråtande Kah Teli på tempeltrappan
jagade upp tårarna i deras ögon af
medkänsla.
Tschungi, hon med de sneda ögonen
och den goda blicken, böjde sig ned öfver
Kah Teli.
»Hvi gråter mandelblommans vän?»
frågade hon sakta.
Kah Teli ryckte lätt till vid
beröringen, men intet svar gaf hon.
Nu kom turen till Gonda med de
soliga ögonen och det hastiga löjet.
Hvi ser jag inga mandelblommor i
håret, och ingen myrten, och hvar är
den rosenröda hennan, som plägar färga
naglarna på mandelblommans vän?»
Fortfarande hördes intet svar. Då
böjde sig Tschungi ännu en gång ned,
och en förfärlig aning grep hennes hjärta.
»Hafva gudarna vredgats? Svara, Kah
Teli!» Då lyfte den som gret upp sitt
rödgråtna ansikte och sade stilla:
»Sen icke på mig, systrar, ty den
mäktiga Saraswati är stark i sin vrede,
mitt offer har hon förkastat, och mitt
hjärta är tomt och tröstlöst som ett
tröskadt majs-ax.»
»Hur skall detta kunna vara», ropade
Gonda, »ty i går vid fackeldansen
dansade du så skönt, ja skönast af alla, så
att jag till sist tyckte mig förmärka,
hur Saraswatis bild smålog huldt mot
dig och vinkade med sin Lotus. Ej
heller har du försummat några helga
sysslor. Vakta dig, Kah Teli, att du
K
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
