Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tolfte häftet
- Fredsrörelsen. Af Edvard Wavrinsky. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon enda bekvämlighet eller något
nöje.
Såsom botemedel mot detta onda
uppställer han fordran på ett
statsförbund, hvari alla de förbundna furstarna
anstränga sig att redligt uppfylla
ingångna förpliktelser och afsäga sig all
rätt till förvärf af andras område;
af-skaffande af stående härar och
undersåtarnas oinskränkta rätt att förfoga öfver
statsmedeln, så att suveränen blefve den
främste statsmedlemmen i men icke
ägaren af staten. Ett allmänt rättstillstånd
mellan folken kunde visserligen icke
uppnås utan långvariga sträfvanden på
odlingens väg. Men det vore allas plikt
att energiskt medverka för det målets
vinnande, därigenom att man låter det
gemensamt mänskliga komma till klarhet
och till sin rätt hos folken.
En del tyska furstar hade försett
England under dess krig mot Amerika
med soldater i flera tiotusental. Enligt
kontrakten skulle England betala ett
visst pris för hvarje fallen soldat. En
död kostade lika mycket som tre
lem-lästade. Priset för en död lärer varit
180 kronor. Mot denna ovärdiga
män-niskohandel höjde Kant ett oviljans och
harmens skri, och så blef han på sin
tid fredstankens mäktigaste
vapendra-gare, den obeveklige domaren öfver den
pansrade näfvens politik.
•f* •{•
*
Den sådd William Penn och hans
vänner nedlagt i den nya världens jord
gaf rik skörd. I Filadelfia lefde och
verkade den store vetenskapsmannen och
folkuppfostraren, boktryckaren Benjami?i
Franklin, sedermera den amerikanska
republikens sändebud i Paris, hälsad af
franska akademien med de bevingade
orden:
»Blixten du ryckte ur skyn och från tyrannerna
spiran.»
Eldad af hans hänförelse och i
förtroende till hans statsmannaklokhet
utfärdade Amerikas Förenta Stater den 4
juli 1776, efter Schweiz’ exempel, sin
själfständighetsförklaring, och 1795
upprättades under den store Washingtons
ledning en internationel högsta domstol
för Amerika, hvilken har att döma
mellan de förbundna nordamerikanska
staterna till förhindrande af krig dem emellan.
1800—1848.
Under intrycken af de uppskakande
napoleonska krigshändelserna i Europa
spirade i Amerika upp en idé, som just
där i frihetslandet hade alla
förutsättningar att skjuta stam, idén att
organisera krig mot kriget — att bilda
fredsföreningar.
Den första fredsföreningen kom, på
tillskyndan af den fromme och ädle
unitar ien William FJlery Channing och
hans vän Noah Worcester, till stånd 1814;
den utgjordes hufvudsakligen af kväkare.
Snart följde andra föreningar, hvaribland
en i Filadelfia redan 1816, och 1828
sammanslöto sig större delen af dessa
till American Peace Society.
Två amerikanare utfäste i slutet på
1830-talet genom denna American Peace
Society ett pris för den bästa
fredsskrif-ten. Bland prisdomarna märkas f.
presidenten Adams och Daniel Webster.
De fem bästa svaren, bland mer än 30,
trycktes i sin helhet, de öfriga lämnades
till William Ladd för att han ur
desamma skulle sofra ut och i en broschyr
sammanföra det bästa. Detta uppdrag
fullgjorde han på ett förträffligt sätt, och
den skrift »An Essay on a Congress of
Nations» han utarbetade är ett värdefullt
arbete från denna tid. Den visar, att
tanken på internationella fredskongresser
för att sammansluta folken till ett
fredsförbund redan då slagit rot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:46:55 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1904/0728.html
