- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettonde årgången. 1904 /
676

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Fredsrörelsen. Af Edvard Wavrinsky. Med 11 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nom nu öppnade forbindelser mellan
dessa länders parlament inbördes och
hvar för sig med den amerikanska
kongressen till upprättande af
skiljedoms-traktater bäst skulle kunna befordras.
Därvid beslöts att året därpå till Paris
inbjuda alla parlament, som ville
understödja sträfvandet för skilj
edomstrakta-ter, att hålla en interparlamentarisk
konferens.

Här blef således grundstenen lagd
till det interparlamentariska
fredsförbundet, som sedan genom en rad af
konferenser i London, Rom, Bern, Haag,
Bryssel, Budapest, Kristiania, Wien och
nu i S:t Louis under växande anslutning
upptagit till utredning och lösning
huf-vudpunkterna i fredsprogrammet:
skiljedom i första rummet, neutralisering och
slutligen afrustning.

I början af 1890-talet bildades
fredsgrupper i de tre nordiska ländernas
riksförsamlingar under anslutning till det
interparlamentariska förbundet.

1889 till 1890 beslöt en
pan-ameri-kansk konferens i Washington att
upprätta ett alla amerikanska stater
omfattande skiljedomsförbund, och på föranstal-

tande af sin utrikesminister James Blaine
inbjöd regeringen de europeiska
staternas regeringar att sluta sig till detta
förbund. Det stannade emellertid vid en
demonstration för skiljedomstanken i
vidaste omfattning; men statssekreteraren
Blaine, James Garfields vän, skref med
detta djärfva och storslagna företag sitt
namn outplånligt på fredshistoriens blad.

Konferensen i Haag 1894 utsåg på
förslag af Philip Stanhope en kommitté
med uppdrag att utarbeta ett förslag till
skiljedomstraktat, och i Bryssel året därpå
godkändes förslaget efter några
jämkningar däri.

Till breds med dessa konferenser
anordnade fredsföreningarna internationella
fredskongresser. På förslag af Fredrik
Bajer upprättades 1891 i Bern den
ständiga fredsbyrån därstädes, hvars ledare
blef schweizaren Elie Ducommun och
hvilken förvaltas af en kommission, hvars
ordförande är Bajer och vice ordförande
baronessan Bertha von Suttner. Sverige
representeras i denna kommission af
undertecknad.

En filial till fredsbyrån i Bern har
inrättats i Amerika och förvaltas af fru
B elva Lockwood, Washington.

Det interparlamentariska förbundets
och sedermera dess råds
generalsekreterare och administratör blef juris doktor
A. Gobat, Bern. I rådet representeras
den svenska interparlamentariska
fredsgruppen, hvars ordförande är lektor G.
Elowson och sekreterare sedan 1894
undertecknad, af skriftställaren Ernst
Beckman och undertecknad.

Dessa konferenser och kongresser
förmådde snart draga betydande krafter till
sig. Framstående statsmän gjorde
personliga insatser i arbetet, andra
förklarade sin lifliga anslutning till
verksamheten.

På riksdagsmännens konferenser gjorde
sig utom de förutnämnda grundläggarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1904/0732.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free