Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Fredsrörelsen. Af Edvard Wavrinsky. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dra kammaren, men afslogs af den
första.
Vid 1883 års riksdag väcktes af
major C. A. Adelsköld i första och af K.
P. Arnoldson i andra kammaren motion
om Sveriges neutralisering. Motionen
afslogs, men i andra kammaren antogs
ett medlingsförslag, som uttalade
förväntan att regeringen själfmant skulle
handla i motionens hufvudsyfte.
1888 uttalade sig det danska
folketinget på förslag af Bajer för
önskvärdheten af en skandinavisk
skiljedoms-traktat.
1890 antog det norska stortinget en
adress till konungen med anmodan om
att han ville afsluta skiljedomstraktater.
Uppmuntrad häraf väckte F. T. Borg
i första och J. Andersson i Tenhult i
andra kammaren motioner i samma syfte.
Motionerna afslogos.
1892 antog det danska folketinget
med anledning af inbjudningen från
Nordamerikas Förenta Stater ett förslag
upp-rättadt af ett särskildt »fredsutskott»,
hvari folketinget uttalar sin anslutning
till tanken om beständiga
skiljedomstraktater och uppmanar regeringen
till-möteskomma det amerikanska anbudet
och att äfven med andra makter,
särskildt med de andra nordiska rikena,
inleda underhandlinger om sådana
traktater.
1894 fattade båda tingen i den
danska riksdagen följande af regeringen
godkända och sedan ytterligare bekräftade
resolution: »I det Rigsdagen udtaler at
forsvarsvæsenets ordning kun sker med
mål for öje at værge os mod angrep og
værne vor neutralitet under sammenstöd
med andre Magter, opfordres Regeringen
til ved gunstig lejlighet at söge denne
vor neutralitet almindelig anerkendt och
respekteret». Samma år afslog svenska
riksdagens andra kammare P.
Waldenströms motion om underhandlingar för
att utverka andra makters förklaring, att
de ville respektera Sverges neutralitet.
1896 bekräftade den danske
utrikesministern i sitt svar på en interpellation
regeringens benägenhet att arbeta för
neutralitet, och folketinget antog åter en
af ministern godkänd dagordning, som
uttalar förväntningar att regeringen icke
skall låta något tillfälle gå obegagnadt
att öfvertyga utlandet om Danmarks
ansträngningar att förblifva neutralt.
Själfve Bismarck gaf i en artikel i
Hamburger Nachrichten sitt erkännande
åt detta sträfvande.
Ehuru Adolf Hedins m. fl:s
neutrali-tetsmotioner afslagits, vanns dock 1899
det resultat, att afslaget åtföljdes af ett
uttalande af båda kamrarna, att det är
»svenska folkets bestämda och
uppriktiga önskan att Sverige-Norge må allt
framgent få lefva i fred, utan
inblandning i andra staters angelägenheter eller
tvister, samt att riksdagen förväntar att
K. Maj:ts regering allt fortfarande icke
lämnar något tjänligt tillfälle obegagnadt
att söka öfvertyga utlandet om att
Sve-rige—Norges sträfvan under en konflikt
mellan andra stater uteslutande skall
riktas på att upprätthålla de Förenade
rikenas neutrala ställning».
1902 antog Norges Storting enhälligt
följande af ett särskilt utskott framställda
och utförligt motiverade förslag:
»Idet Stortinget udtaler Forvisningen
om, at de norske Statsmyndigheder i
Overensstemmelse med Folkets Önske,
altid vil lade sig det være
magtpaalig-gende at virke for Opretholdelsen af
Rigets Neutralitet,
og under Henvisning til sine
Adresser til H. M. Kongen af 1890 og 1897
udtaler Haabet om, at det efter
Fredskonferencen i Haag 1899 og
Oprettelsen af en fast Voldgiftsdomstol i en
nær Fremtid vil lykkes at faa afsluttet
bindende Voldgiftstraktater mellem Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
