Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Sågverksindustrialismen i Norrland. Några anteckningar ur Norrlandskommitténs betänkande. Af Valfrid Spångberg. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VALFRID SPÅNGBERG.
bolagen dock i besittning af utvägar att
kunna utföra mera omfattande åtgärder
för skogsvården än bönderna. Men utan
visshet om, huruvida bolagen begagna
sig af dessa utvägar att höja ett uthål-
ligt skogsbruks afkastning, eller om de,
såsom ej sällan inträffat, af någon anled-
ning föredraga att realisera sitt skogs-
kapital framför att af skogarna draga
allenast den afkomst, som är förenad
med ett uthålligt skogsbruk, kan man,
vid det förhållande, att skogarnas pro-
duktivitet i det senare fallet för lång tid
framåt nedsättes, icke med visshet påstå,
att det ekonomiska utbytet, som erhål-
les af en skog, blir större, om skogen
äges af bolag än om den är i en bondes
besittning.»
För att bolagens obegränsade skogs-
förvärf skulle, nationalekonomiskt sedt,
låta försvara sig, måste deras skogsvård
icke blott stå i jämnhöjd med böndernas,
utan den måste vara dessas så betydligt
öfverlägsen, att skogens ökade afkast-
ning motvägde den nedsättning i jord-
brukets produktivitet, som uppstår där-
igenom, att jordbruket beröfvas det stöd,
det har i skogsmarken för husbehof, bete,
nyodling och en måttlig försäljning till
bestridande af skatter och utlagor, sär-
skildt under dåliga år. Det kapital, som
bästa fall sättes in i sparbanken, sedan
skogen sålts i ett slag, kan icke ersätta
ens den sistnämnda af dessa skogens
uppgifter och än mindre de förra: hus-
behofsskogen, betet, nyodlingsmarken.
Det industriella bolagsväldets obe-
gränsade utbredning innebär en omtvist-
lig fördel för skogsvården och en oom-
tvistlig nackdel för jordbruket. Men
allra sämst ställer sig förändringen för
befolkningen. Bönderna hade det nog
sträfsamt på sina hemman, medan de
ägde dem själfva, men sedan de blifvit
arrendatorer åt bolagen, är deras belä-
genhet tröstlös, äfven om de för tillfället
ha hvad de behöfva. Ty då skogarna
afverkats, är det slut med förtjänsten,
och allteftersom träden glesna och till-
gången på folk blir rikare än tillgången
på skog, sjunker arbetslönen. Och utan
skogsarbete kan arrendatorn icke lifnära
sig på ett hemman, hvars jord fått för-
falla, hvars skog är bortsåld och ned-
huggen. Men redan nu är bolagsarren-
datorns ställning socialt demoraliserande
genom sin osjälfständighet. Ofta har
han icke ens något kontrakt på sitt arren-
de, och har han kontrakt, står där kan-
ske stipuleradt, att arrendet förverkas,
med skyldighet att afflytta genast vid
tillsägelse, »om arrendatorn icke hör-
sammar de bud och befallningar, som
ifrån förvaltningen utgå», »om bolaget
finner skäl till missnöje emot arrendatorn»,
»om arrendatorn vid laga domstol till-
talas för brott» (sålunda oberoende af
om brottslighet verkligen föreligger),
»om arrendatorn enligt jordägarens me-
ning brister i uppfyllandet af föreskrifna
skyldigheter», o. s. v. I somliga kon-
trakt föreskrifves, att arrendatorn ej får
idka handel af något slag eller befatta
sig med köp af skog, skogsprodukter
eller annat, som har gemenskap med den
af jordägaren bedrifna trävarurörelsen.
Ofta förbjudes arrendatorn att arbeta åt
andra. Ibland stadgas, att arrendatorn
icke utan skriftligt tillstånd får vistas å
annan ort, och att han icke får utan lof
bortbyta eller försälja dragare eller öf-
riga husdjur; att han och hans folk icke
få hålla hundar, m. m. Vidare förekom-
mer stadgande, att arrendatorn icke är
berättigad till ersättning för skada, som
genom skogsafverkning eller flottning
åstadkommes å slåtter och stränder.
Sällan får arrendatorn idka jakt å egen-
domen och äfven med afseende på rätten
till fiske förekomma inskränkningar. Till-
och afträdessyn skall, om den öfverhuf-
vud äger rum, i många fall förrättas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
