Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Från Stockholms teatrar. Af Carl G. Laurin. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAN STOCKHOLMS TEATRAR.
63
kunna försöka förvrida hufvudet på en riktig
baron, han må nu vara rysk eller svensk.
Herr Ringvall hade af baronen gjort en
alldeles förträfflig typ och spelade med
konstnärlig måtta njutningslysten, dum och
beskedlig. Han skulle ha gjort sig mycket
bra på hvilken teater som helst.
Liksom Holbergs Jeppe fått nya tra-
giska sidor efter att i snart tvåhundra år
ha visat sig i rampljuset, så har Shylock i
Shakespeares Köpmannen från Venedig
under sin trehundraåriga existens blifvit från
en komisk nästan uteslutande en tragisk
figur. Det var omkring 1597 det på medel-
tidsberättelser och troligen äfven på en
äldre dram grundade stycket tillkom. För
vår tid är väl judens roll den viktigaste i
denna brokiga väfnad af gamla sagor, som
Shakespeare fördjupat och utvecklat samt
efter sin egen och sin tids smak försett med
barockens svulstiga talesätt, vitsar och ho-
pade liknelser.
Allt sedan nyromantiken ej blott erkänt
hans storhet efter tider af orättvis glömska
utan äfven förklarat hy arj e ord och skilje-
tecken i hans produktion ha dogms natur
och värde, har man användt en ofantlig
lärdomsapparat för att söka sätta sig in i
hans skådespel. Och det är i sanning ej
onödigt, ty skönhetsuppfattning, åsikter om
teaterns uppgift och den allmänna världs-
åskådningen ha sedan de tider, då en upp-
sminkad yngling i krinolin med falsettröst
gnällde fram Portias kärlekseder inför en
publik af några unga lorder, några maske-
rade damer och en hojtande hop af matroser
och gatslinkor, mycket förändrats. Allt detta
gör att njutningen af en shakespearsk ko-
medi fordrar en mycket stor litterär och
kulturhistorisk skolning för att man skulle kun-
na »skratta på rätt ställe» och ej stötas af den
oroliga kompositionen eller tröttas af de
otroliga intriger, som Shakespeare och hans
samtid älskade. Det bästa spel i världen
kan ej få mig att intressera mig för lottdrag-
ningen om Portia eller för det ur alla utom
den litteraturhistoriska synpunkten omöjliga
ringbytet. Och hur verkar ej Portias och
Nerissas s. k. munterhet »teater», äfven om
rollerna spelas många gånger bättre än hvad
som nu är fallet. Om Portias roll spelas
af en karl — som Shakespeare ansåg rätt
EKR MANTZIUS SOM SHYLOCK I KÖPMANNEN I
VENEDIG. DRAMATISKA TEATERN.
— går en god del af tjusningen sin kos,
spelas den åter som nu af en kvinna, går
hela allvaret af domstolsscenen bort. Hvar
gång Shylock griper oss och ger oss hela
olyckans och smärtans illusion, så stjäl en
liten fruntimmersröst bort vårt medlidande
och lär oss genom själfva sin klang att allt
är blott teater. Och detta är ingen småsak,
den sceniska illusionen är nödvändig för att
ett skådespel skall ha sitt fulla värde på
teatern, och Shakespeares komedier äro
skrifna för scenen och af honom endast
ämnade för scenen.
Det finnes en fordran på ärlighet också
i skrattet. Men den som föresatt sig att
skratta åt alla roligheterna i en shakespea-
resk pjäs den må taga sig i akt, ty det
är med Shakespeare-kritiken som med bibel-
kritiken, den kan upptäcka att något viktigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
