Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Föreningen för svensk hemslöjd. Af John Kruse. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENINGEN FÖR SVENSK HEMSLÖJD.
24I
Hos henne uppstod nu tanken på all
den på samma gång skönhetsglädje och eko-
nomiska välsignelse, som kunde följa för
folket, om man praktiskt och klokt kunde
ordna tillverkning och försäljning af all denna
hemslöjd, så att densamma genom sina goda
och solida egenskaper kunde bestå i kam-
pen mot fabriksvarorna. Under nära två år
arbetade hon och planerade för saken un-
der korresponderande med inflytelserika per-
soner öfver hela landet. Slutligen, på hös-
ten 1899, kunde inbjudningen utfärdas till
bildande af Föreningen för svensk hemslöjd,
undertecknad af kronprinsen och en mängd
personer från alla landsändar, däribland öf-
verståthållare Tamm och 18 landshöfdingar.
Den 7 oktober 1899 antog föreningen sina
stadgar, valde till ordförande prins Eugen,
som visat ett lifligt intresse för saken, —
ett intresse, som sedan alltjämt varit lika
varmt och visat sig både i ständig närvaro
vid styrelsesammanträdena, hvilka pläga äga
rum hos honom, och direkt hjälp åt för-
eningens sträfvanden — samt utsåg en sty-
relse af 8 personer, hvilken sedermera allt-
jämt verkat och, liksom ordföranden, varit
till ett ovärderligt stöd för stiftarinnan vid
förverkligandet af hennes planer samt äfven
genom nya uppslag. Styrelsen utgöres, utom
af fröken Zickerman, af rektor V. Adler
(v. ordförande), fröken O. Adelborg, direk-
tör C. R. Lamm, hofintendenten G. Lind-
gren, d:r L. Looström, friherrinnan E. Tamm
och arkitekt T. Thorén. Sekreterare var
först dlr Looström, hvilken, då han blef ut-
nämnd till intendent vid Nationalmuseum,
måste på grund af ökade göromål på hö-
sten 1900 afsäga sig sekreterarebefattningen,
som då öfvertogs af hofintendenten Lind-
gren. Skattmästarebefattningen har direktör
Lamm bestridt. Den 11 december samma
år kunde föreningen i huset n:o 6 Jakobs-
bergsgatan öppna sin ständiga utställning
af slöjdalster, hvilken följande år flyttades
till en särskildt för densamma, under tillsyn
af hofintendenten Lindgren och arkitekt Tho-
rén, inredd lokal i Biblioteksgatan, där den
fortfarande finnes inrymd. Vi skola nu göra
ett besök i denna utställning och höra hvad
föreningen hittills uträttat, hvilka dess fram-
tidsplaner äro, samt huru dess arbete mot-
tagits.
Kommer man uppför den smala Biblio-
teksgatan, som mellan höga, till stor del
nybyggda, verkligt smakfulla hus från Stock-
Ord och Bild,
årg.
Fot. John Hertzberg.
GUSTAF LINDGREN.
holms centrum leder upp till Östermalm,
fäster man sig, om man har sinne för glada fär-
ger och för det nationellt egendomliga, vid ett
stort fönster, där färgrika bonader, granna för-
kläden och kostymtyger, folkdräkter från Da-
larna och Vingåker, stolar, skåp och bord, smi-
des- och mässingsarbeten äro ordnade på ett
vackert sätt. Träder man så inom den blå-
målade dörren, kommer man in i ett litet
rum med. varmt röda väggar samt blåa
bjälkar i det hvita taket— en frisk, äkta
folklig färgsammanställning, mot hvilken de
lifliga färgerna i väfnader och målade möbler
framstå förträffligt. En liten dalkulla sitter
här nere och visar den besökande vidare upp-
för en trappa, som för till den egentliga ut-
ställningslokalens stora rum, till hvilket sluta
sig ett par mindre. Allehanda möbler, bo-
nader, lerkrus af trefliga former och färger
finna vi här från olika delar af Sverige. I
taket hänger en och annan lykta af smidt
järn, på ett bord ligga bl. a. lustiga nöt-
knäppare af trä med skickligt skurna, ryn-
kiga och grinande gubbhufvuden, utförda
af några skånska stenarbetare i Stockholm,
elever af snickare Molin i Malmö, som påstås
ha börjat med denna art af slöjd. På samma
bord ser man ljusstakar af mässing eller
smidt järn, en och annan sykorg af målad
spån med stora grepar och mycket annat. I
rummet bredvid ha vi idel textila saker, väfna-
der i lysande färger och rikt växlande mön-
ster, mattor af bomull och ylle, rutiga gar-
diner, tyger för dräkter, både fina, luftiga
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
