Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Föreningen för svensk hemslöjd. Af John Kruse. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
JOHN KRUSE.
VARUTSTÄLLNINGEN I9O4 I FÖRENINGENS LOKAL.
världen användes till nyttig handslöjd, som
kunde inbringa sin utöfvare en god spar-
penning men nu, sedan afsättningen af
hemslöjdsföremål genom den öfverväldigande
konkurrensen från fabrikerna till så väsent-
lig del afstannat, blott användes till ett
rent slöande eller till onyttiga sysselsätt-
ningar. »Hvad göra männen, medan de
passa milorna?» frågade fröken Zickerman
skjutspojken, när hon i novemberkvällen
körde genom skogarna i Lappland och såg
ett svagt sken flamma mellan träden. »Ingen-
ting», blef svaret, och det karaktäriserar
den frågandes själsläggning, att hennes tanke
strax sysslade med de mängder af rötter
och grenar, som nu värdelösa ruttna ned
i skogarna men som genom kolarnas arbete
på lediga stunder lätt skulle kunna förvandlas
till grofva kolkorgar, för hvilka man kunde
söka skaffa afsättning. Att det heller icke
är utan sin betydelse för en människas karak-
tär, med hvad slags föremål hon dagligen om-
ger sig, om med köpt billighetskram eller
med af henne själf med kärlek och omsorg
förfärdigade och smyckade starka ting, det
har föreningens för svensk hemslöjd stifta-
rinna insett lika väl som konstnären Carl
Larsson, hvilken i sin bok »Ett hem» med
sin oefterhärmliga lustiga blandning af skämt
och allvar tillropar svensken att »rädda sig
i tid, åter blifva enkel och värdig, hellre
vara klumpig än elegant, kläda sig i skinn,
päls, läder och ull, göra sig bohag, som
passa till hans tunga kropp och sätta på
alltsammans de starka färger, ja de s. k.
bondgranna, hvilka äro nödvändiga såsom
motsättningar till den djupgröna furuskogen
och den kallhvita snön». Äfven fröken
Zickerman har klart sett, hvilket hälsosamt
inflytande på folkkaraktären en praktiskt
bedrifven hemslöjd äger. Särskildt är det
moderns därigenom möjliggjorda beva-
rande åt hemmet hon påpekar såsom en
stor välsignelse för folket i dess helhet.
Några ord, som hon 1901 vid föreningens
vårsammanträde yttrade, förtjäna att här
citeras:
»Hvad betydelse hemslöjden har för
den manliga befolkningen lämnar jag åt
andra att bedöma. För kvinnan, särskildt
den gifta kvinnan, är den emellertid af
största betydelse. Mannens arbetsförtjänst,
den må vara hur stor som helst för till-
fället, kan dock när som helst af ena eller
andra orsaken upphöra. Om hustrun köper
allt, som behöfves i hemmet, blifva utgif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
