Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Walt Whitman. Af Andrea Butenschön. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALT WHITMAN.
359
mig om slump i krig, om att råka vilse
eller slikt! — — — — — —––––
Bull Run är edert verk; hade ni varit
era män hälften eller en tiondel värda,
hade detta aldrig skett!»*
Och nu kommer kanske den bittra-
ste timme, som det stolta Nordamerika
haft att genomlefva. På högre ort råder
bestörtning, raseri, skam och en förfärlig
missräkning. Kanske innan nästa måltid
redan äro secesh-generalerna här med
sina segrande trupper, och Nya Världens
dröm, Unionen, som den byggt sig så
stark och så oöfvervinnelig, krossad som
en porslinstallrik. De hvita palatsen,
den domkronta senatsbyggnaden på kul-
len, skola de lämnas eller förstöras? Ty
mången officer, ämbetsman och magnat
talade högt — i Washington** och utan-
för under tjugufyra timmar efter neder-
laget — om att gifva efter helt och
hållet, att underkasta sig Sydstaternas
styrelse samt låta Lincoln hastigt afgå
och försvinna. Hade rebellstyrkan med
någon djärf napoleonsk manöver trängt
in i Washington första eller andra dagen
efter slaget vid Bull Run, kunde den
fått sin vilja fram, understödd som den
var af ett mäktigt parti i Nordstaterna.
Om Whitman skulle sätta en man
i Amerikas historia framför alla andra,
så är det Abraham Lincoln, dess »stör-
sta, bästa, mest karaktäristiska, estetiska
och moraliska personlighet». Många män
ha hjälpt att förverkliga wiionismen i dess
djupaste och mest omfattande betydelse, men
ingen som han. Under denna hemska timme
på korsfästelsens dag beslutar han att rycka
Unionen ur dess plötsliga förnedring, reor-
ganisera sin styrka och fatta fastare posi-
tion för framtida krigsrörelser. Detta en-
samt är nog att fläta åt honom odödlig-
hetskransen. En stark hjälp fick han i
tidningarna, som, den ena efter den andra-
läto blåsa öfver landet de klaraste valdt-
hornstoner af uppmuntran till osviklig mot-
ståndskraft.
* I sin Outbreak of Rebellion anser Nicolay att
officerarne hade Uka stor andel som de tre måna-
ders volontärerna i nederlaget vid Bull Run. I
Bundesstaat und Bundeskrieg in Amerika talar
Hopp om hur de senare gingo ur sina kompanier-
för att hämta vatten åt sig eller plocka bär.
** I tradition, hållning och sträfvanden var Was-
hington i hufvudsak en sydlig stad.
WALT WHITMAN l88o.
I kriget deltager Whitman på sitt vis.
Intet skott aflossas från en, så full af oför-
väget mannamod och för hvilken striden
om unionsflaggan gäller allt; frihetskäm-
pen, friluftsmänniskan gripes i stället af en
enda stor lidelse, den att bringa hälsa och
hopp så vidt han förmår till de i striden
sårade eller insjuknade, till vänner och fi-
ender lika. Sydstaternas uppresning anser
han som »det skändligaste brott i histo-
rien», men till rebellerna, svarta och hvita,
kommer han med samma aldrig tynande
kärlekskraft och aldrig svikande förståelse.
Intet har som detta gifvit honom en öfver-
blick öfver alla de olika staterna och en
inblick i deras djupa samhörighet. Ingen
officiell berättelse om kriget kunde någon-
sin bringa honom kännedom om det vik-
tigaste af allt, om hurudant folket i båda
lederna verkligen var, som alla dessa
timmar vid de olika sjuklägren med hvad
de uppenbarade af rika, förborgade möjlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
