- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fjortonde årgången. 1905 /
472

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Uttrycken för smärta och sorg i konsten. Af J. J. Tikkanen. Med 21 bilder. III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

472

]. J. TIKKANEN.

MÄTER DOLOROSA. STATY I TRÄ AF NÜRN-
BERGSK MÄSTARE OMKR. AR I52O. / Ger-

manisches Museum i Nürnberg.

listen, till vänster om korset, såsom det
heter i den gamla sekvensen:

Stabat mäter dolorosa
juxta crucem lacrimosa
dum pendebat filius.

Norr om Alperna betecknas hennes
sorg under den senare medeltiden icke
sällan blott symboliskt genom ett i hen-
nes hjärta instucket svärd, de kyrkliga
hymnernas »transfixa gladio». Ibland stå
sju svärd ut ur hennes bröst, motsvarande
hennes sju sorger. Sällan visar hon nå-
got liknande Niobes själsstyrka, såsom
i den sköna tyska statyn från början af

femtonhundratalet i Nürnberg. Konsten
var långt mera böjd att betona hennes
kvinnliga svaghet och hjälplöshet än hen-
nes heroism. Ett gammalt motiv, hvil-
ket var ägnadt att framhålla henne i den
ofta mycket brokiga hopen kring korset,
är hennes vanmakt, som från fjortonde
till sextonde seklet är ytterst vanligt på
hvardera sidan om Alperna. I Italien
tog motivet redan i början af tretton-
hundratalet sin effektfullaste form, i det
att Maria sjunker ned till jorden, till-
dragande sig de öfriga kvinnornas delta-
gande omsorger.

Bestämde medeltidskonstens komposi-
tionsregler figurernas uppställning med
hänsyn till framställningens begriplighet,
så åskådliggjorde åtbördsspråket i samma
syfte händelsernas inverkan på de till-
städesvarande. Dessa hade till uppgift
att genom sin tillbedjan, förvåning, fruk-
tan, sorg, öfverhufvud genom sina sin-
nesrörelser för åskådarnas räkning så att
säga afspegla hufvudpersonens eller för-
loppets betydelse. Så mekaniskt än denna
apparat i allmänhet handhades under me-
deltiden, så får man ingalunda fatta den
som en godtycklig, konstnärligt värdelös
uppfinning. Den återfinnes tvärtom i
och hör med nödvändighet till hvarje
berättande konst, och den följande peri-
odens öfverlägsenhet öfver medeltiden be-
rodde visst icke på det tradionella sche-
mats förkastande utan på dess utveckling
till en högre regel för friheten. Först
under tolfhundratalet började detta ma-
rionett- och maskartade att försvinna,
som ligger i att medeltidens figurer äro
till blott för att beteckna sitt begrepp
och sin närvaro.

Såsom exempel på medeltidens fram-
ställningssätt vill jag anföra en tysk mi-
niatyr från tiden omkring år 1200 till
Werinhers från Tegernsee dikt om jungfru
Maria, föreställande barnamordet i Bede-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:47:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1905/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free