Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Huru representationsreformen genomfördes. Af Emil Svensén. Med 16 bilder - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5i8
EMIL SVENSÉN.
Riksdagen beviljade i glädjen hela sum-
man på en gång, hvaröfver kung Karl i
mycket drastiska ordalag lär hafva utta-
lat sin förnöjelse.
Representationsförslaget undergick i
konstitutionsutskottet en mycket gynnsam
behandling. Mot utskottets tillstyrkan,
att det skulle förklaras hvilande till nästa
riksdag, afgåfvos mindre betydande re-
servationer af ett par adliga ledamöter,
men samtliga utskottsledamöterna från
prästeståndet, däribland de blifvande bi-
skoparna Sundberg och Rundgren, för-
enade sig om en stor reservation, där de
i starka ordalag bröto stafven öfver försla-
get och de vådor, hvarmed det skulle hota
samhället. Denna reservation innehöll i
kort och kärnfull sammanfattning alla de
hufvudskäl, som sedermera oupphörligt
gingo igen under den fortsatta striden
mot förslaget. Debatterna i stånden
blefvo emellertid af jämförelsevis ringa
betydenhet, och det förnämsta inlägget
däri var onekligen det tal, hvari Louis
De Geer själf på Riddarhuset ytterligare
utvecklade sin motivering.
Vid riksdagens slut tillsattes bland
reformens vänner en centralkommitté,
som skulle leda agitationen och bearbe-
ta stämningen hos folket för förslagets
genomdrifvande. I detta välfärdsutskott,
såsom kommittén benämndes af reformens
fiender, sutto ett flertal framstående män
både inom och utom riksdagen; dess
ordförande var generalpostdirektören fri-
herre Hugo Hamilton, och dess sekrete-
rare var förre riksdagsmannen i bonde-
ståndet, sedermera redaktören doktor
Samuel Ödmann, hvilken senare under de
följande åren utvecklade en rastlös verk-
samhet för kommitténs syfte. Särskildt
verkade han kraftigt för reformen i den
ypperliga, af honom åren 1862—1864
utgifna Politisk Tidskrift för Sveriges
Allmoge, hvars ännu i dag läsvärda in-
nehåll utgör den bästa exponent för
1860-talets varmhjärtade, segervissa libe-
ralism.
I en följd af särskildt utgifna skrifter
sökte kommittén bland folket sprida
kännedom om förslaget och lifva dess
intresse därför. Äter höllos reformmö-
ten i alla landsändar, där frisinnade riks-
dagsmän och andra framstående män
varmt och kraftigt talade för reformen,
och kring hela riket utsändes listor till
en ny masspetition till regeringen med
tack för förslaget. Tiderna voro ock
sådana, att det var lätt att sätta folket
i eld och lågor för en stor idé. Det
var i de dagar, då alla svärmade för
Italien, Danmark, Polen, det var bland
det släkte, som sett Giuseppe Garibaldi
segra och Abraham Lincoln dö för fri-
hetens sak. Den framgångsrika, af hög
och låg med lika intresse omfattade
skarpskytterörelsen hade bland folkets
breda lager bragt de fosterländska käns-
lorna i svallning, och de saknades icke,
som i de 40,000 skarpskyttarna sågo
kärnan till en makt, hvarpå reformens
förkämpar kunde stödja sig, ifall mot-
ståndet blef för envist.
Hvad som likväl framför allt känne-
tecknade den mäktiga reformrörelse, som
under dessa år brusade fram öfver vårt land,
var det hofsamma, alltigenom laglydiga
sätt, hvarpå den skred fram mot sitt
stora mål. Allt bar vittne om den lugna,
fasta beslutsamheten hos ett folk, som
vant sig att värna sin frihet och främja
dess växt genom lagliga medel. Detta
folk skräflade icke i otid och använde
inga onödiga hotelser, därom bära tid-
ningarnas referat från de talrika reform-
mötena ojäfviga vittnesbörd. Men just
denna lugna fasthet, denna imponerande
enhet, som icke braskade med stora
ord, var bäst ägnad att ingifva refor-
mens motståndare respekt och lära dem,
att de stodo inför en makt, som det var
bäst att räkna med. Men reformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
