- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fjortonde årgången. 1905 /
572

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Västkustens målare. Karl Nordström och Carl Wilhelmson. Af Gustaf Ullman. Med 8 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

572

GUSTAF ULLMAN.

täckt inom svensk landskapsbild, näm-
ligen Bohusläns och Hallands säregna
skönhet. Men också — utan någon
litterär bismak — en äkta, svärmisk
känsla för denna landsträckas historielif.

Med en viss sanning kan man säga,
att Nordström skildrar en värld utan
människor. Månne han icke skulle kunna
återge ett visionärt sedt månlandskaps
spöklika ödslighet med öfvertygande
stämning?

Men kustvärlden lefver i hans syn
och tanke och talar själf genom honom.
Vissa af hans verk äro som underbart
fängslande, nästan till gråt tvingande
drömmar, hvari vi se jorden från ett
fjärran, ett fordom — och dock vår egen
jord under vårt eget lifs solglimtar och
molnskuggor. Det är denna vida, oänd-
liga rymd, hvilken alltid andas öfver
Nordströms bilder, som kanske starkast
griper oss. Ytterst sällan målar han ett
landskap utan himmel, stor, vid himmel.

— Mycket klander ha ärligt .eller af-
siktligt oförstående domare riktat mot
Nordströms framställningssätt. Hans tek-
nik bryter också grundligt af mot allt,
man varit van vid, kanske i synnerhet
när det gällt kust- och marintaflor. Den
har aldrig, ej ens i de vekaste nocturner,
lydt smakens fordringar på effektfull
öfverdrift eller kvasipoetisk flotthet. Och

— som nämndt — den är så oförfalskadt
personlig, tillhör så helt honom själf,
att den imiterad skulle bli meningslös.
Hans medel äro lika speciella som hans
afsikter.

Stundom kan det se ut, som om
svärmeriet för syftet, själfva skaparlustens
obändighet betagit konstnären lugnet och
lockat honom öfver gränsen för måttfull
betoning. Men man må ej glömma, att
denne målares penselföring och färgbe-
handling icke blott ha till uppgift att
lydigt ge yttre lokalsanning. De måste
också bli bärare för hans inre stämnings-

syn, hans känslas suveräna, ur motiv-
sfären fritt framvuxna naturtolkning.

Denna handlagets våldsamhet — som
alldeles icke är till för sin egen skull —
kräfves också i flera typiska fall utifrån.
Men den kan stämmas om, förbytas i
arkaiserande, lugn klarhet, som i den
stillsamma och linjefasta »Hogadal på
Tjörn» (i hr Herman Lamms samling).
Nordströms teknik är alltså strängt mål-
medveten, och dess skenbara ytterlig-
heter äga, som vi se, en helt annan be-
tydelse än den att förbluffa.

Från Konstnärsförbundets utställnin-
gar 1904 och nu 1905 må härvid erin-
ras om oljemålningarna »Bränning» och
»Klippor vid Kattegatt». De ge in-
trycket af vattenviddens hela oro, brott-
sjöns yrande skumkaskad, rörelsen, jag
ville säga ljudet. Men den öfverdådig-
het, hvarmed verkan ernåtts, är så be-
härskad, att den icke distraherar utan
suggererar. Den stora duken »Midsom-
mareldar vid oväder», från 1900, (i hr
Ernest Thiels samling) är ett äkta Nord-
strömskt praktstycke af dystert stolt effekt.
De flammande bålen på höjdernas mörka
branter pressas, halft uppblossande i
ökad vildhet, halft i kväfning, under
tungt tätnande skyskaror och lysa i
dunklet som vårdkasar öfver ett haf,
kallt, retadt af anryckande storm. —
En annan, alldeles ny tafla, »Klippor
och haf» (i hr E. Frisells samling i Gö-
teborg) återger den svala storheten af
en klar, bländande dag med lugnare
dyningar mot ensamma små bergknallar.
Det hela — en mycket omfångsrik mål-
ning — skildrar endast vattnets tomma
blå med långa skumslingor mellan skä-
rens guldskimrande, rundade hällar. Och
dock, i denna enkla vy af ljus, sorglös
hvila har konstnären samlat och lefvande
betonat djupens eviga, slumrande kraft.

I båda dessa utomordentliga men
så helt olika verk röjer färgskildringen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:47:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1905/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free