- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fjortonde årgången. 1905 /
593

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Några intryck från skräckdagarna i Baku. Af Jane Gernandt-Claine. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


illustration placeholder
BIBI-EIBAT UNDER BRANDEN.

NÅGRA INTRYCK FRÅN SKRÄCKDAGARNA I BAKU.



Af JANE GERNANDT-CLAINE.

Med 3 bilder.

Lika oväntadt som gatans
befolkning — en
karakteristisk men allt annat än
vacker samling af tatarer,
höljda i lumpor så till
ytterlighet utslitna, att de endast tyckas
hänga ihop som genom ett under, af
lunsiga ryska bondkvinnor i tunga
stöflar och perser i mörka lifrockar —
sprang öfver den knaggliga
stenläggningen utan annat mål än att springa,
hade en döfvande gevärssalva brutit det
onaturligt dofva lugn, som rådt i
vindarnas stad den lördags eftermiddag, då
de senaste oroligheterna togo sin början.
Förvandlingen var ögonblicklig, och inom
ett par minuter lågo husraderna
fullständigt tillbommade med grofva slåar öfver
de blåmålade portarna och stängda
luckor, medan en eller annan yngling, som
for med kött till basaren, svängde den
laddade pistolen öfver kalfstekar och
fårbogar, som om han utmanat
mänskligheten från sin slaktarvagn, och någon
stackars sate, som aldrig öppnade
läpparna till ett jämmerrop, föll till
marken, genomborrad af en eller flera
kulor. Om de icke begripa sig på så
mycket annat, förstår en fattig armenier
eller tatar — här som väl öfverallt
är det mest de fattiga som offra lifvet
— sig på den konsten att dö utan en
klagan och med en värdighet, som
lyfter dem litet, icke så litet kanske, öfver
de små och karga villkor, hvilka utgjort
deras lif.

De beväpnade muselmän, som gå
förbi ens fönster, le ett egendomligt
lyckans leende, som kommer ögonen att
glimma röda under de skarpt tecknade
brynen, och en återuppstånden
Tamerlan skulle icke få svårt att bilda nya
horder i staden Baku och dess omnejd;
det slumrar en obändig vildhet i dessa
rättrognas hjärtan, och åsynen af en
blodpöl här och där på gatorna gör
dem synbart belåtna. Det är ett
krigarfolk, som dödar för nöjet att släcka lif

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:47:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1905/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free