Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Om modern spansk dramatik. Af Adolf Hillman. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MODERN SPANSK DRAMATIK.
Af ADOLF HILLMAN.
Med 12 bilder.
ET är en tämligen allmän åsikt,
att sedan nyromantiken med en
En geni o Hartsenbusch (1806—
80), en Garcia Gutiérrez (1813
—84), en José Zorilla (1817—93) intog
högsätet på den spanska teatern, någon
nationell dramatisk konst i egentlig mening
icke fanns förr än José Echegaray, döl-
jande sig under pseudonymen Jorge Hay-
eseca, 1874 framträdde rned sitt första ar-
bete för scenen, »El libro talonario».
Äran af att ha skapat en ny dramatisk
epok i Spanien tillkommer dock ej uteslu-
tande Echegaray. Att han vunnit detta
rykte torde bero dels på den utom Spa-
nien ringa kännedomen om de nuvarande
spanska teaterförhållandena, dels på Eche-
garays massproduktion — mera än ett 80-tal
teaterstycken under 30 år, af hvilka några
af de bästa kommit till uppförande på utom-
spanska scener. Ett opartiskt studium af
Echegarays dramatiska skriftställeri skall
otvifvelaktigt leda till den åsikten, att den
glömska, som flertalet af hans dramer råkat
i, icke är oförtjänt, utan att Echegaray där-
för behöfver nedstiga från den höjd, dit
de bästa alstren af hans flitiga penna fört
honom. Ett fördjupande i nittonde århund-
radets dramatiska diktning i Spanien skall
äfven visa, att andra före Echegarays uppträ-
dande 1874 och sedan jämsides med honom
ärofullt verkat för den spanska teaterns
höjande ur förfallet.
Det är visserligen sant, att efter ny-
romantikens-död följde en dekadensperiod,
men därunder var Spanien dock icke helt
beröfvadt en nationell dramatisk diktning,
ty under denna tid infaller Lopez de Ava-
las och Tamayo y Baus’ glansperiod.
Ayala, f. 1828, d. 187g, drogs visser-
ligen bort från sin författarverksamhet af
politiken och Tamayo, f. 1829, d. 1898,
aflägsnades från scenen genom sina starkt
reaktionära förbindelser, men båda hunno
dock förvärfva sig rangplatser inom den
dramatiska konsten.
Ayalas »Obras completas» upptaga ett
trettiotal teaterstycken, af hvilka det första,
Un hombre de Estado, uppfördes första
gången 1851, det sista, Consuelo, så sent
som 1878. I »Consuelo» såväl som i El
nuevo D071 Juan och i El tanto por.
ciento anfaller Ayala samhällets sårbara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
