- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fjortonde årgången. 1905 /
612

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Guidarello Guidarelli. Af Ellen Lundberg f. Nyblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUIDARELLO GUIDARELLI.*

Af ELLBN LUNDBERG P. NYBLOM.

Tätt i sin hårda krigarrustning sluten,
visiret öppet, ansiktet åt sidan
och händerna omkring sitt breda svärd
han hvilar som i tung och trött förbidan.
Den hvita marmorbäddens hufvudgärd
af dagens bleka glans är öfvergjuten.
Dock, — är han död? Se, ögonbrynen

höjas

som skälfvande i grubbel, ögats fransar
slå skuggande emot hans hvita kind.
Det lefver inom detta tunga pansar!
Och munnens vinklar röra sig och böjas
liksom i öfverraskning och i smärta
inför förrädarns dolkstöt, som högg in
sitt hat uti hans bröst, — och fann hans

hjärta.

Hans tunna kinder äro dödligt bleka
och tyckas plötsligt slappats i sin form,
men från hans fina drag, ungdomligt veka,
där hviskar tyst om obekanta öden!
Den själens vånda, hvilken som en storm
af ordlös smärta fyller dödssekunden
med ångest och med undran inför döden —
den oupplösta gåtan — ligger här

för evigt i den bleka marmorn bunden,
ofattlig, gripande som döden är! —

Där ute sofver under molntung himmel
Ravenna sedan många hundra år.
Dess dödssömn störs ej mer af bölje-
vimmel,

ty långt i fjärran hafvets dyning går.
Måhända hafvet tröttnade att lyssna
blott till sin egen röst vid denna strand,
där staden, rufvande på rika minnen,
låg stum och ,död i aftonsolens brand.
Det smög sig bort! Men än i mörka

nätter,

då stormen rasar fram liksom med hån
längs dessa motståndslösa, tomma slätter,
når svagt ett eko af dess vreda dån.
Men gröna risfält rassla nu i vinden,
där fordom fartyg vaggade förtöjda. —
Och Guidarello Guidarelli sofver
inom den döda stadens tysta murar,
med händerna omkring sitt breda svärd
och ögonbrynen som i undran höjda
vid synen af en fjärran okänd värld!

* Ravennesisk krigare, lönnmördad i Imola (1501) af Paolo Orsini. Hans grafmonu-
ment, af Tullio Lombardi, ett af renässansens yppersta skulpturverk, i Istituto di Belle Arti
i Ravenna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:47:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1905/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free